Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

handledarutbildningen skulle följas upp genom påbyggnadskurser och seminarier för
forskarhandledare.
Kurser med suggestopedimetod och annan holistisk pedagogik
Under perioden 1986 – 2000 arrangerade vi en mängd språkkurser med suggestopedimetod
eller metoder inspirerade av suggestopedin. De kom att få stor betydelse som
pedagogisk inspirationskälla. I kurserna fick man uppleva en pedagogisk metod som
visade sig vara förbluffande effektiv och lustfylld – väsensskild från vad man tidigare
upplevt av språkutbildning. Kurserna var korta – ca 20 timmar schemalagt under en
vecka – och vände sig till både lärare/forskare och administrativ personal med rostiga
skolkunskaper i franska respektive tyska. Redan efter några dagar nådde man en nivå
vad gäller talfärdighet som överträffade alla förväntningar. Detta innebar ahaupplevelser
och ledde till ökat intresse för pedagogik. Några lärare blev så inspirerade
att de valde att använda mycket av metodiken i sin egen undervisning. Andra försökte
använda delar, med mer eller mindre lyckat resultat. De flesta öppnade sig för mer av
kreativitet i tänkandet kring undervisning.
Eftersom professorer högprioriterades till de översökta kurserna, bidrog kurserna till en
inbrytning på en nivå i hierarkin som annars var svår att nå, och de fick därmed stor
betydelse för kulturförändringen. Från institutionen för lingvistik gick en professor till
angrepp och ifrågasatte verksamheten, men vi hade då tillräckligt mycket av
superlativer i kursvärderingarna för att kunna stå stadigt och våga fortsätta.
Starten var ett idéseminarium om suggestopedi, accelererad inlärning och superinlärning
1985, då någon tipsade oss om att det fanns en lärare på Lärarhögskolan, Stefan Early,
som kunde sådant. Vi engagerade honom för en första försökskurs i franska. Bland
deltagarna fanns en mycket kritiskt avvaktande studierektor från tyska institutionen,
Britt-Marie Svenonius, som på några dagar blev ”omvänd”. Hon satsade på att fortbilda
sig, med stöd från PUS, och efter det fick vi också kurser i tyska med suggestopedi i
utbudet.
Efterhand tillkom också en scenariobaserad kurs ”How to Teach in English”, fortsättningskurser
i franska och tyska, fler kurser på engelska och en pedagogisk grundkurs
på engelska för lärare som inte kunde svenska. Dessutom utvecklades en hel del andra
verksamheter inom ett särskilt ”Språkserviceprojekt” som uppstått ur Core Curriculumprogrammet
och utgjorde ett led i universitetets satsning på internationalisering.
UPC arrangerade också några specialkurser för lärare som ville utveckla sin metodik.
1992 gavs en ”inspirationsvecka för erfarna universitetslärare” med rubriken
”Communication with and without Words”. Kursledare var Lynn Dhority, professor of
language, literature and critical and creative thinking vid University of Massachusetts i
Boston. Han beskrev sitt budskap så här:
”Learning requires mental, emotional, and physical presence. Excellent teachers
evoke a resourceful state in their students through their own subtly communcated
presence. Students hunger for authentic presence – in others and themselves.
This course examines both teacher and student presence, and the remarkable
phenomenon of entrainment, the subconscious interactional synchrony happen-
106