Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

Tre förutsättningar har varit särskilt viktiga för att rekrytera och behålla bra kursledare:
1 Arbetet har inte definierats som enbart pedagogisk utbildning, utan som
pedagogisk utveckling i vidare mening. Det får inte handla enbart om att ge
kurser – det orkar man inte i längden. Och för oss är det alldeles naturligt att se
den pedagogiska utbildningen som en del av och ett medel för det pedagogiska
utvecklingsarbetet.
2 Det behöver finnas bra inskolnings-, fortbildnings- och karriärmöjligheter.
Utvecklingen inom högskolepedagogisk och ämnesdidaktisk forskning och
utvecklingsarbete går allt snabbare, och dessutom behöver man bevaka vad som
händer även inom andra närliggande ämnesområden.
3 En styrka har varit den goda arbetsgemenskap vi haft, med mycket utrymme för
kreativitet och utvecklande diskussioner. En av våra medarbetade hänvisade till
glädjen att tillhöra ”UPC:s pedagogiska akademi” och till vårt runda mötesbord,
när han valde att stanna hos oss på deltid trots att han blev utnämnd till professor
vid en annan högskola.
Ett rekryteringssätt som visat sig framgångsrikt har varit att gå ut internt med ett
”upprop”, där vi inbjudit intresserade att kontakta oss. Villkoren har oftast till att börja
med varit att jobba hos oss en period på deltid, med anställningen kvar på institutionen
och tiden ”köpt” av oss.
En utmaning som vuxit efterhand har varit att bereda de pedagogiska konsulterna
möjligheter att själva forska. En sådan strävan har dock inte varit alldeles självklar. I
den artikel av Hans Jalling som vi tidigare i detta kapitel refererat till, skriver han
angående tanken att pedagogiska konsulter skulle forska själva (Rhodes, sid. 36)
”...this may not be a good idea; the research task is so enormous that it is more
likely that the research efforts will devert the staff developer´s attention from the
potential of other people´s ideas to his own favourite topics, and after all, the
function of the staff developer is not necessarily to be brilliant himself but to
recognize brilliance when encountered”.
Detta är ju starkt provokativt, och vi håller inte med Jalling längre än att detta är något
att vara vaksam på. Vi har sett kollegor som gjort värdefulla forskningsarbeten och ändå
kunnat behålla sin professionalitet som pedagogiska konsulter, men vi har också omvänt
träffat på forskare i högskolepedagogik som inte skulle kunna fungera som kursledare i
den pedagogiska utbildningen. Vi var offensiva vad gäller utökning av forskningsmöjligheterna
i det förslag till pedagogiskt program som vi utarbetade 1998. Vi lyckades
också skrapa ihop lite utrymme för att en av medarbetarna på deltid skulle kunna gå
igenom en masterutbildning, Men vi kom inte särskilt långt fram till 2003, och ser att
det fortfarande finns stora olösta problem vad gäller forskningsmöjligheterna.
124