Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

Recommendations

Info

Den andra delen består av fylligare beskrivningar av olika aspekter och verksamheter som vi tror kan vara särskilt intressanta (kapitel 10–15). Det för oss mest centrala är kapitel 10, ”Kulturförändringen – från misstro till tilltro”, där vi försökt belysa hur attitydförändringar kommit till stånd, och hur vi arbetat nerifrån-upp för att bygga upp förtroende för verksamheten. I den tredje delen (kapitel 16–17) har vi samlat några av våra erfarenheter och tankar, som kanske kan ha än mer direkt relevans för dem som är verksamma idag – ”Några principiella och praktiska val”, och ”Lite om konsten att göra högskolepedagogiska kurser”. Allra först efter denna introduktion ger vi en översiktlig beskrivning av utvecklingen (kapitel 2). Det är en kort sammanfattning, för den som inte hinner läsa hela skriften. Och för den som läser vidare ger kapitlet en helhetsbild, som kan fungera som referensram för den mer detaljerade beskrivningen i fortsättningen. Vi inleder sedan med våra mer personliga berättelser från 60-talet (kapitel 3), om vår bakgrund innan vi blev anställda som pedagogiska konsulter och om våra första gemensamma verksamheter. Dessa berättelser är också tänkta att antyda något om situationen på 60-talet vid Lunds universitet – det som var utgångsläget när vi på 70-talet började jobba med pedagogisk utveckling och pedagogisk utbildning för lärarna. Några begrepp Vi har genomgående använt tidstypiska begrepp. Vi har t.ex. i titeln skrivit ”den pedagogiska utbildningen” och inte ”den högskolepedagogiska utbildningen”, eftersom det senare begreppet blev etablerat först på 2000-talet. På 1970-talet användes ofta begreppet ”lärarfortbildning”. Begreppet ”pedagogisk konsult” är synonymt med vad som nuförtiden på många håll kallas ”pedagogisk utvecklare”. Och läsaren kan förvånas över användningen av ordet ”eleverna” – ett begrepp som inte blev kontroversiellt förrän en bit in på 1970-talet. Två begrepp kan inledningsvis behöva förklaras: * Med lärare menar vi, om inte annat anges, alla som undervisar eller handleder inom universitetet. * Begreppet område är specifikt för Lunds universitet, och används (sedan någon gång på 80-talet om vi minns rätt) för organisationsnivån närmast under universitetsstyrelsen och rektor. På 1990-talet fanns nio områden: - Lunds tekniska högskola (LTH) - Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten (MN-fak) - Juridiska fakulteten (J-fak) - Samhällsvetenskapliga fakulteten (S-fak) - Medicinska fakulteten (Med fak) - Tandvårdshögskolan/Odontologiska fakulteten (Odont fak) - Området för humaniora och teologi (HT-området) - Lärarhögskolan i Malmö (LHM) - Konstnärliga området (K-området) (Från 1998 övergick Tandvårdshögskolan och Lärarhögskolan till Malmö högskola.) 3
Omslagsbilden Omslagsbilden innehåller mycket symbolik för oss. Den föreställer fontänen på universitetsplatsen, mitt emellan AF-borgen, som är studenternas mötesplats i centrum, och universitetshuset, som är universitetets huvudbyggnad. I universitetshusets bottenvåning, bakom fönsterna på bilden, hade vi vår utbildningslokal och våra arbetsrum i nästan 20 år. I epilogen återkommer vi till symboliken. 4
Page 2 and 3: Framväxten av den pedagogiska utbi
Page 4 and 5: INNEHÅLL Förord 1 Introduktion 1
Page 6: 9 Inbjudan/kursbeskrivning och mål
Page 9 and 10: Vi vill naturligtvis särskilt tack
Page 11: naturligtvis varit gemensamma inom
Page 15 and 16: 1986 startade vi ett projekt för
Page 17 and 18: mkr för hela landet för ”kvalit
Page 20 and 21: 3 Hur det började för oss Vi har
Page 22 and 23: Studievägledare Eftersom mitt grun
Page 24 and 25: Här fanns en väl utvecklad prakti
Page 26 and 27: sig själva, när motivationen fann
Page 28: Erfarenheterna från dessa kurser v
Page 31 and 32: Efter den första kursen följde en
Page 33 and 34: (Ahlström, 1968). Senare utvecklad
Page 36 and 37: 5 1970-talet: Del av utvecklingsarb
Page 38 and 39: ”Verksamheten innefattar f.n. lok
Page 40 and 41: Lundagruppens förslag låg sannoli
Page 42 and 43: 6 1980-talet: Breddning av utbudet
Page 44 and 45: utanför universitetet började det
Page 46 and 47: Fortbildning, rätt till minst 1 ve
Page 48 and 49: 7 1990 - 1995: Expansion 1990-talet
Page 50 and 51: den pedagogiska utbildningen. Det s
Page 52 and 53: kring de studerandes ämnesrelatera
Page 54: Inrättandet av CITU Redan 1 januar
Page 57 and 58: Sam Kommunikationskurs (10 dagar) 9
Page 59 and 60: Gibbs och hans kolleger startade i
Page 61 and 62: examination - för att därmed ocks
Page 63 and 64:
Signaler i propositionstexter och r
Page 65 and 66:
Resursknapphet och överbelastning
Page 67 and 68:
ledningsgruppen för UPC. Det kom f
Page 69 and 70:
Organisationsförändringar 2002 -
Page 71 and 72:
Lunds universitets beslut I maj 200
Page 73 and 74:
”Kritisk massa” Vår erfarenhet
Page 75 and 76:
Förtroendeingivande kursledare Eft
Page 77 and 78:
urholkades, så fick den högskolep
Page 79 and 80:
som i särskilt hög grad bidragit
Page 81 and 82:
har därför valt att göra en snä
Page 83 and 84:
Efterhand som det blir generationss
Page 86 and 87:
12 Nationell samverkan I denna skri
Page 88 and 89:
ild”, ”Vetenskaplig förankring
Page 90:
pedagogiska konsulter att få vara
Page 93 and 94:
Undervisningsteknologi, 1968 Målan
Page 95 and 96:
Experiential Learning, 1984 Hur vi
Page 97 and 98:
The Challenge of Problembased Learn
Page 99 and 100:
När vi läser högerspalten (debat
Page 101 and 102:
Informella vägar Många av de info
Page 103 and 104:
fanns också författare till aktue
Page 105 and 106:
och universitetslektor Anette Kolmo
Page 107 and 108:
ning för att klara att samtidigt s
Page 109 and 110:
processen från start till examinat
Page 111 and 112:
Kurser i Kreativt tänkande och pro
Page 113 and 114:
Under åren som följde uppdrog PU-
Page 115 and 116:
handledarutbildningen skulle följa
Page 117 and 118:
utbildning. I samarbete med oss sta
Page 119 and 120:
discipliner. Inbjudna gäster var Y
Page 121 and 122:
problemanalys till arbetsgruppen oc
Page 123 and 124:
2000-talet Vid denna tid hade UPC o
Page 125 and 126:
Struktur och villkor för den högs
Page 127 and 128:
Även om man finner en lösning som
Page 129 and 130:
högskolepedagogiska introduktionsk
Page 131 and 132:
självklart. Vi har gjort det dels
Page 133 and 134:
Tre förutsättningar har varit sä
Page 135 and 136:
Något som också är tydligt för
Page 137 and 138:
- vara omsorgsfull modell som lyssn
Page 139 and 140:
130
Page 141 and 142:
Fontänen flödar nerifrån - upp I
Page 143 and 144:
Jensen, R., Falk-Nilsson, E., Maini
Page 145 and 146:
SUHF (2001), Uttalande PUAL.pdf, ww
Page 148 and 149:
Eldsjälar inom fakulteterna/områd
Page 150:
Odontologiska fakulteten I ledninge
Page 175:
5. Nämnderna skaffar sig effektiva
Page 187 and 188:
3 december 1982 Integration i tid o
Page 189 and 190:
Läsåret 1986/1987 26 september 19
Page 191 and 192:
26 november 1993 Undervisning med c
Page 193 and 194:
Läsåret 1997/1998 17 oktober 1997
Page 195:
9 april 2002 Kunskap som färskvara
show all

Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?