Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

discipliner. Inbjudna gäster var Yngve Myrman och Bengt Kjellén. Den sistnämnde
återkom till Lund i stort sett varje år fram till 1999 och höll tvådagars workshops,
framför allt i konsten att skriva cases. Vi byggde också in moment om casemetodik i de
grundläggande pedagogiska kurserna, i synnerhet inom samhällsvetenskapliga och juridiska
fakulteterna.
Under åren 1995 – 1998 deltog många av lärarna vid LU i de workshops vi arrangerade
med internationella gäster. Den första var tre heldagar kring både casemetodik och caseskrivande.
Gästerna kom från den skola där Bonnier var verksam, professorerna Chris
Gale och Bill Rotsch, två mycket erfarna lärare, som gav oss en utmärkt blandning av
teori, erfarenheter och praktisk övning.
En återkommande gäst var en av världens mest erfarna lärare inom casemetodik,
professor Jim Erskine, vars workshop ”Teaching with Cases” var konkret, inspirerande
och mycket uppskattad. Erskine var ett exempel på hur vi kollegor emellan inbjöd internationella
gäster att ge seminarier eller workshops vid flera universitet under samma
tidsperiod. Utbildning kring casemetodik tog fart under denna period vid många lärosäten
i Sverige. I Lund samverkade vi också med Handelshögskolan i Köpenhamn.
Datorstöd i utbildningen
All den verksamhet inom Lunds universitet, som har haft och har anknytning till
användningen av datorer, är så omfattande och skiftande att det kunde vara av intresse
att separat dokumentera dess historia. I detta avsnitt begränsar vi oss till en del av de
aktiviteter, som vi själva tagit initiativ till eller varit ansvariga för eller deltagit i vad
avser lärarnas pedagogiska kompetens för användning av datorstöd i utbildningen. Vi
beskriver också några därtill anknutna beslut på ledningsnivå inom LU.
1980-talet
I början av 1980-talet tog datoriseringen av en mängd funktioner inom samhället fart.
Inom grundutbildningen ökade kraven på studenternas datorkompetens. Möjligheter och
risker debatterades. Vid LU tog universitetsstyrelsen 1981 beslut om en arbetsgrupp för
”kartläggning av behoven av datorutbildning och datoranvändning vid LU”. Den
tillsattes i september 1982 och påtalade först behoven av datorresurser för undervisningsändamål.
I gruppens rapport oktober 1983 (Datorutbildning och datoranvändning
vid LU. Förslag till riktlinjer och åtgärder) underströks att datorutbildning och
datoranvändning under de närmaste åren borde betraktas som ett särskilt angeläget
utvecklingsområde. Gruppen formulerade ett handlingsprogram som sammanfattades i
flera konkreta ”att-satser”, varav en gällde en övergripande målsättning för personalutbildningen:
”Som utgångspunkt för ett sådant handlingsprogram föreslås: att genom att göra
all personal inom universitetet förtrogen med datorernas möjligheter,
användning och effekter datortekniken ges en sådan plats i grundutbildning och
forskarutbildning, att dessa väl reflekterar behovet av relevant datoranvändning
och datorkunskap i näringsliv, samhälle och forskning.”
Referensgruppen för PUS påpekade att målsättningen var rimlig men gigantiskt resurskrävande.
Vår strategi inom PUS blev därför att starta i att skapa förutsättningar för en
110