Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

Kurser i Kreativt tänkande och problemlösning
Vi som deltog i konferensen enades om att vi skulle tillskapa en kurs inom ramen för
personalutbildningen vid LU. Höstterminen 1983 kunde vi genomföra den första kursen
i ”Kreativt tänkande och problemlösning”. Kursledare vid sidan av PUS var Göran
Ekvall, adjungerad professor i tillämpad psykologi och organisationsforskare vid FArådet,
samt Ebba Grenthe, lektor vid institutionen för tillämpad psykologi. Syftet med
kursen var att hjälpa deltagarna att lösa aktuella forskningsproblem på ett kreativt sätt,
och att visa på möjligheter till ökat kreativt tänkande i forskningsprocessen. I den första
kursen deltog 12 doktorander och 6 handledare från olika fakulteter. Kursens arbetsvolym
motsvarade 5 poäng för doktoranderna och pågick hela höstterminen. Innehållet i
kursen var rikligt med praktiska övningar underbyggt av teori. Kursen blev kraftigt
översökt.
Denna kurs gav vi under fyra år med vissa förändringar. Vi vände oss enbart till
forskare och forskarhandledare och koncentrerade kursen till en sammanhållen vecka.
Många av deltagarna ägnade sig dagligen huvudsakligen åt forskning och forskarhandledning
och hade ringa intresse för att delta i de pedagogiska grundkurserna. Genom
denna kurs fick de emellertid själva erfara alternativa pedagogiska arbetsmetoder, som
ledde till diskussioner och reflektion. För många av deltagarna ledde det till ett nytt
intresse för undervisning och lärande och en önskan om pedagogisk fortbildning.
Några kreativa tekniker
Vi använde oss också av enskilda tekniker från kreativitetsområdet som ”PMI”, ”tänk
tvärtom”, ”brainstorming”, ”forced association” etc. Dessa byggde vi snabbt in i de
pedagogiska kurserna, liksom olika slag av spel.
Två tänkvärda erfarenheter vill vi beröra här. Ett alternativ till brainstorming, som ju
genomförs muntligt i grupp, är s.k. brainwriting. Deltagarna formulerar förslag eller
idéer på papper, ett förslag per lapp. Under tidspress ”snöar” man in lapparna på en
gemensam arena. I november 1988 vid universitetsstyrelsens policydag deltog styrelsens
ledamöter och andra personer i ledande ställning, sammanlagt ca 40 personer. Vi
föreslog att man som alternativ till en ordinär diskussion under en ordförande skulle
starta med en brainwriting. Uppgiften var ”Vad kan vi göra vid LU för att höja kvaliteten
i grundutbildningen? Lämna så många förslag som möjligt”. Inom loppet av 15
minuter fick vi 400 förslag, som sedan kunde analyseras och återföras till deltagarna
några timmar senare.
Ett annat av de Bonos kända instrument är ”sex tänkande hattar.” Hattarna har olika
färg, som symboliserar olika sätt att tänka. Genom att deltagarna instrueras att argumentera
utifrån ”sin hatts” karakteristika i diskussioner kommer en grupp att bearbeta
problemen ur sex olika perspektiv. Vanligen leder detta till bättre beslut. Vi använde
denna övning i en kurs för studierektorer, vilket var en intressant erfarenhet.
Intuitivt tänkande i akademisk utbildning
Ett annat initiativ grundades i den tvärvetenskapliga forskningen kring intuitivt
tänkande. Utmaningen för universitetets utbildning var frågan om man kunde uppnå en
kvalitativ förbättring genom att komplettera undervisning i det logiskt-analytiska
102