Idéseminarierna - CED - Lunds universitet
Idéseminarierna - CED - Lunds universitet
Idéseminarierna - CED - Lunds universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Signaler i propositionstexter och regleringsbrev<br />
I budgetpropositionen för 1997 hade departementet återigen börjat uppmärksamma<br />
pedagogisk utveckling och pedagogisk utbildning. Ur propositionen kunde man plocka<br />
signaler som<br />
”Den pedagogiska utbildningen av högskolans lärare måste intensifieras” och<br />
”Det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivs inom högskolan är den<br />
viktigaste delen av kvalitetsarbetet”. (Prop. 1967/97:1, sid.50)<br />
I regleringsbrevet för 1997 ingick i den inledande texten en ny punkt:<br />
”3. Högskolorna skall intensifiera det pedagogiska utvecklingsarbetet och aktivt<br />
arbeta med undervisningens förnyelse inom såväl grundutbildning som forskarutbildning.<br />
Lärare skall erbjudas utbildning och fortbildning i pedagogik och<br />
inom jämställdhetsområdet. Av årsredovisningen skall framgå omfattning och<br />
inriktning av det pedagogiska utvecklingsarbetet samt antalet lärare som deltagit<br />
i kurser inom nämnda områden.”<br />
Liknande signaler kom de följande åren, med lite varierande formuleringar.<br />
I regleringsbrevet för 1999 kom en skärpning (understrykningen är vår):<br />
”Högskolorna skall utbilda alla nyanställda lärare. . . Vidare skall högskolorna<br />
regelmässigt erbjuda lärarna fortbildning och vidareutbildning. . . ”<br />
I regleringsbrevet för 2000 backade man emellertid igen:<br />
”. . . skall alla nyanställda lärare erbjudas pedagogisk utbildning . . . och<br />
tidigare anställda skall regelmässigt erbjudas pedagogisk fortbildning och<br />
vidareutbildning”.<br />
Riksdagens utbildningsutskott – en kartläggning<br />
Riksdagens utbildningsutskott uppdrog 1998 åt sitt kansli att granska <strong>universitet</strong>ens/<br />
högskolornas utbildning och fortbildning i pedagogik för lärarna. Bakgrunden var att<br />
frågan om pedagogisk utbildning för lärarna vid <strong>universitet</strong> och högskolor gång på gång<br />
uppmärksammats i riksdagen. En enkätundersökning genomfördes, med frågor rörande<br />
policy, organisation, ansvar, omfattning, incitament etc. I sammanfattningen konstaterades<br />
bl.a. att<br />
- Högskolorna har inget samlat grepp om behovet<br />
- Ambitionsnivån är på flera håll stigande, men hinder finns<br />
- Skillnaden mellan lärosäten är mycket stor<br />
(Utbildningsutskottet, 1998/99)<br />
<strong>Lunds</strong> <strong>universitet</strong> såg ut att stå sig bra i konkurrensen, men det går att rikta mycket<br />
kritik mot hur utredningen genomfördes och speciellt hur omfattningen mättes.<br />
SUHF:s initiativ<br />
Sveriges <strong>universitet</strong>s- och högskoleförbund, SUHF, beslutade våren 1999 att utreda hur<br />
den pedagogiska utbildningen för landets högskolelärare skulle kunna organiseras och<br />
se ut. En arbetsgrupp med Ingemar Lind som ordförande och Nils Trowald som sekreterare<br />
inrättades hösten 1999. Arbetet inleddes med intervjuer med ledningarna för tio av<br />
54