Idéseminarierna - CED - Lunds universitet

ing in all communication. We will examine ways of cultivating an authentic environment
– inner and outer – that truly facilitate learning.”
Vi har valt att ta med detta citat som en illustration till att högskolepedagogiken kan
innehålla fler dimensioner än dem man vanligen tänker på.
Stefan Early gav lite senare en kurs i ”Scenariobaserat lärande” och Britt-Marie
Svenonius en i ”Holistisk pedagogik”. Några lärare arbetade också vidare med sådant
inom nätverket ”Pedagogik för intuition”, som vi berört inom avsnittet ”Kreativitet”
tidigare i detta kapitel.
När UPC bildades 1995, delades språkutbildningen så att de mest pedagogiskt intressanta
kurserna fortsatt bedrevs inom UPC, medan resten av språkkurserna stannade inom
personalenhetens utbud. Mot slutet av 1990-talet blev det dock ett tvärt slut på UPC:s
språkkurser, på grund av det allt svårare ekonomiska läget. Förvaltningschefen beslöt att
stryka den gemensamma finansieringen av språkkurserna, som en besparingsåtgärd,
trots våra intensiva protester. De populära kurserna skulle i stället finansieras genom
kursavgifter per deltagare direkt från institutionerna. Detta visade sig ödesdigert för
verksamheten – anmälningsantalet rasade. Lärarna, och än mer andra anställda, drog sig
helt enkelt för att begära utrymme för egen fortbildning i institutionens ansträngda
ekonomiska läge. Det kunde naturligtvis ses som en effektiv självsanering, men fick
indirekt ett högt pris. Vi återkommer till detta i kapitel 16 ”Några principiella val”.
Problembaserat lärande
I takt med att den kognitiva inlärningsteoretiska forskningen och synen på utbildning
växte sig starkare, från 1960-talet och framåt, kom alltfler utbildningar att tillämpa
pedagogik byggd på problemorienterade och/eller projektorganiserade studier. En
särskild form, med jämförelsevis mycket målstyrning, fick beteckningen ”problembased
learning”. Redan i mitten av 1960-talet införde McMaster University i Hamilton,
Kanada, denna pedagogik och fick efterföljare framför allt inom läkarutbildningar på
många håll i världen. Även Limburguniversitetet i Maastricht i Nederländerna har inspirerat
många andra universitetet att pröva en omläggning till PBL.
I Sverige betecknades metoden först ”Problembaserad Inlärning”, PBI, medan man
senare övergick till ”Problembaserat Lärande”, PBL. Först i Sverige i lite större skala
var Hälsouniversitetet i Linköping som utgick från PBI som idé vid sin utbildningsplanering
i mitten av 1980-talet. 1986 antogs den första kullen till en integrerad utbildning
enligt PBI, som vände sig till studerande för olika hälsovårdskategorier. Ganska
snart därefter kom försök med PBI igång vid Karolinska institutet och vid olika
vårdhögskolor i Sverige.
Vid Lunds universitet ökade uppmärksamheten kring PBI då grundutbildningen för
tandläkare drabbats av nedläggning. Odontologiska fakulteten ville ogärna acceptera
detta. I stället startade man en planering av en ny utbildning – nu med PBI som pedagogisk
metod. En grupp pionjärer bland lärarna skaffade sig information både från
Linköpings hälsouniversitet och från utbildningar på andra håll i världen. En erfarenhet
de fann överallt var att en absolut förutsättning för ett bra resultat var personal-
107