Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
mark<strong>en</strong> kring de snötäckta berg<strong>en</strong>. Fler <strong>och</strong> fler sjöfarare<br />
från Österhavets kuster <strong>och</strong> landfarare från skogarna i norr<br />
<strong>och</strong> öster gjorde sig hemmastadda i Skiringsal inför<br />
sommarblotet <strong>och</strong> d<strong>en</strong> stora marknad<strong>en</strong>.<br />
Ingulf <strong>och</strong> Gylfe stod länge <strong>och</strong> mornade sig på höjd<strong>en</strong><br />
ovanför byn <strong>och</strong> njöt av d<strong>en</strong> storslagna vyn över Viksfjord<br />
<strong>och</strong> Vik<strong>en</strong> innan de glatt komm<strong>en</strong>terande natt<strong>en</strong>s övningar<br />
på kungsgård<strong>en</strong> på matta b<strong>en</strong> tog sig nedför sluttning<strong>en</strong>. Rök<strong>en</strong><br />
från eldarna bäddade in marknadsplats<strong>en</strong> i ett tunnt dis.<br />
<strong>Det</strong> hade varit ljust länge <strong>och</strong> äv<strong>en</strong> om sol<strong>en</strong> dolde sig bakom<br />
tunga regnmoln som jagde in från havet ovanför byiga vindar<br />
hade Ingulf <strong>en</strong> känsla av att det var mitt på dag<strong>en</strong>.<br />
Som alltid n<strong>är</strong> det anlänt skepp flockades trasklädda ungar<br />
<strong>och</strong> sysslolösa åldringar på strand<strong>en</strong>. Nyfiket följde de allt<br />
som skedde. De dristigaste piltarna gick på tiggarstråt bland<br />
främlingarna medan de äldre slog sig ned i flockar <strong>och</strong> kallade<br />
till sig någon ur manskapet för att få sig till livs berättelser<br />
från fj<strong>är</strong>ran länder.<br />
Över två eldar som manskapet gjort upp på strand<strong>en</strong><br />
hängde kittlar i varsin sk<strong>är</strong>ding som satt fatshakad i <strong>en</strong> j<strong>är</strong>nställning.<br />
I dessa kokades det f<strong>är</strong>skt fläsk. Några tunnor öl<br />
hade införskaffats <strong>och</strong> skattades nu på sitt innehåll. De som<br />
redan stillat sin hunger <strong>och</strong> släckt d<strong>en</strong> v<strong>är</strong>sta törst<strong>en</strong> låg med<br />
förnöjda le<strong>en</strong>d<strong>en</strong> på sina läppar utsträckta i gräset <strong>och</strong> väntade på<br />
fördelning<strong>en</strong> av bytet. Skeppshövding<strong>en</strong> Alrik hade hos fogd<strong>en</strong><br />
hämtat vågar <strong>och</strong> vikter som han låtit rigga upp mitt i lägret.<br />
198 199<br />
Bortifrån skog<strong>en</strong> kom två av Ragnar Lodbroks män med<br />
de elva slavarna som fått uträtta sina behov på avträdesplats<strong>en</strong>.<br />
Kvinnorna var stripiga i håret <strong>och</strong> munk<strong>en</strong> lika skäggig<br />
som <strong>en</strong> nordman. S<strong>är</strong>karna var gråsmutsiga <strong>och</strong> de såg ut<br />
som det trollpack deras herrar tog dem för. De bands vid <strong>en</strong><br />
förtöjningspåle <strong>och</strong> fick var sin skål med kokt kött <strong>och</strong> f<strong>är</strong>skvatt<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> kraftfulle munk<strong>en</strong> korsade sig, knäppte händerna<br />
<strong>och</strong> sänkte sitt huvud. De andra gjorde detsamma <strong>och</strong> ett<br />
dovt mummel steg upp från d<strong>en</strong> eländiga flock<strong>en</strong>.<br />
Ingulf hade mycket att tänka på medan han åt. Visst kunde<br />
de segla Ormtand till Hedeby med halvt manskap sedan norrmänn<strong>en</strong><br />
mönstrat av om det inte vore för de rövare som lurade<br />
i sundet. Gylfe hade bestämt avrått från att gå ut i Vik<strong>en</strong><br />
med ett illa besatt skepp. Han liknade det vid att köra huvudet<br />
rakt in i Fernrisulv<strong>en</strong>s käftar. Deras <strong>en</strong>da möjlighet var<br />
att vänta tills de kunde ansluta sig till <strong>en</strong> större flotta. Om<br />
det inte kom någon inom rimlig tid fick de gå ut i Västerhavet<br />
ig<strong>en</strong> <strong>och</strong> ta sig ned till Holl<strong>en</strong>stedt på västra kust<strong>en</strong>. M<strong>en</strong><br />
då återstod ett styvt arbete att ta last<strong>en</strong> över draget till Hedeby<br />
för att inte tala om hur de skulle klara Ormtand. Hon skulle<br />
bli mycket svår att släpa över draget. Nej, de fick vänta på <strong>en</strong><br />
flotta. Kanske kom någon lagom till sommarblotet som sedan<br />
skulle söderut. Kanske skulle det dröja tills löv<strong>en</strong> började<br />
falla <strong>och</strong> det var dags för d<strong>en</strong> stora höstmarknad<strong>en</strong>.<br />
Ingulf satt i så djupa tankar att Alrik fick ropa flera gånger<br />
för att påkalla hans uppm<strong>är</strong>ksamhet. Allt var nu klart för