Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok

Hålen – Så kallades under vikingatiden det sund som skiljde Skanör-Falsterbo
från fastlandet och som i dag är en mycket låglänt hed. Kan vara ursprunget till
det som i dag heter Höllviken.
Hårek – Danekonungen Godfreds äldste son som manövrerades bort av sin
morbror Hemming och senare Harald Klak sedan fadern mördats 810. Båda
hade stöd av Frankerrikets kejsare. Men 813 tog Hårek tillbaka sitt kungarike.
Dog 854.
Härvägen – Den har funnits i tusentals år – och finns än i dag men är numera
asfalterad. Det är europaväg 45 som går från Hamburg norrut genom Jylland upp
till Skagen. Den passerar praktiskt taget rakt igenom Hedeby, som låg söder om
Schleswig i norra Tyskland.
Ingjald Illråde – Det sägs att han var kung i Sveariket omkring 640 – 655.
Något rike fanns inte men han bekämpade många småkonungar och det gick bl a
till så att han bjöd in sju av dessa till ett gille i Uppsala. Sex tackade ja och det
skulle de inte ha gjort. Mitt under festen lät Ingjald sätta eld på hallen och de
brändes inne. På Selaön finns en skepssättning som också kan vara Ingjalds grav.
Ivar Vidfamne- Sannolikt en dansk vikingakonung som levde i början av 700talet
och som besegrade ynglingakonungen Ingjald Illråde i Uppsala och
därefter blev konung över Sveariket och Daneriket och även Saxland och
Britannien. Med vissa reservationer.
Jutland – Vikingatida benämning på Jylland i Danmark.
Järnbärarland – Det som sedan blev Bergslagen varifrån järn och järnämnen
fördes till Birkas handelplats.
Jättar – Urtidsväsen i asatron som ständigt utgjorde ett hot mot Asgård och
Midgård.
Kalmaren – Vikingatida benämning på Kalmar.
Karl den store – (768 – 814). Den första stora kejsaren under påven och fader
till den frankiska dynastin Karolinger. Karl kristnade de hedniska undersåtarna
med våld. Hans främste motståndare utefter Frankerrikets kuster var de
hedniska vikingarna.
Konugård – Vikingatida namn på Kiev. ”Alla ryska städers moder”. År 852
grundades furstendömet Konugård av de rusiska kämparna – med sina rötter i
Roslagen – Höskuld (Askold) och Dyre (Dir). De var två av Ruriks främsta
stridsmän.
Kurerna –Kurland - Ett område i Baltikum som låg i det nuvarande Lettland
vid Rigabukten. Det var ett lågland med skogs- och myrmarker och många sjöar.
Landet fick sitt namn av kurerna – ett historiskt folkslag som talade ett eget,
baltiskt, språk. Från och till styrdes Kurland av vikingar från Sveariket och
svenskarna återkom på 1600-talet då man vid flera krig besegrade den polsklitauiska
överhögheten.
Langobarder – Staten Italiens egentliga grundare under folkvandringstiden vars
rike störtades under vikingtiden. Folkets ursprung är enligt deras egen historiker
Paulus Diaconus utvandrare från ”Scandinavia”. Det är sannolikt Skåne som
avses, faktiskt Österlen, där hällristningar från yngsta bronsåldern visar bilder på
de vapen som gett folket dess namn: den långskaftade skäggyxan (bardan) med
änterhakeliknande ”hilla” som krok i yxnacken. Långbarden.
Ledung – En sorts värnpliktiga reserver som var skyldiga att till konungens
förfogande ställa ett antal beväpnade skepp med manskap samt proviant.
Lindisfarne – Ö utanför Northumberland på England nordöstra kust nära
gränsen till Skottland. Här förlade Saint Aidan, Northumberlands apostel, 635 sitt
biskopsäte och byggde en kyrka och ett kloster. Den 8 juni 793 förstördes allt av
vikingar. Det var det första kända härjningståget mot England.
Loke – Han levde i asarnas krets men var egentligen en jätte. Han var listig och
svekfull och deltog i Odens och Tors äventyr både som hjälpare och
skadegörare.
Långskepp – drakskepp – Ett lättmanövrerat krigsskepp, långt och smalt och
grundgående. Det var helt däckat, hade full uppsättning åror och med en mast
som gick att fälla ner.
Midgård – Om Asgård var asarnas värld så var Midgård människornas. Också
namn på den skyddsmur som omgav människovärlden.
Midgårdsormen – Liksom Fernrisulven Lokes avkomma. Oden kastade ut
Midgårdsormen i havet där denna ringlade sig runt jorden bitande sig i sin egen
svans. Ingen visste vad som fanns utanför.
Miklagård – ”Den stora staden”. Vikingatida namn på Konstantinopel –
Istanbul. Huvudstad i Bysans, det stora östromerska riket. På 1000-talet
omfattade det Turkiet, Balkanhalvön och södra Italien. Ett populärt resmål för
både härjningar och handel. Här slog sig också vikingar ned och tjänsgjorde mot
riklig ersättning i kejsarens livgarde. Ryktet om dessa väldiga och stridbara
väringar spred sig i hela riket och höll tillbaka kejsarens fiender.
454 455