Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
hop<strong>en</strong> på landback<strong>en</strong> för det var självklart att <strong>en</strong> skeppskonung<br />
alltid skulle ge ett nytt skepp som kom i hans ägo ett eget<br />
namn.<br />
M<strong>en</strong> Ingulf hade varit så upptag<strong>en</strong> av mönstring<strong>en</strong> av skeppet<br />
att han inte hunnit ägna <strong>en</strong> tanke åt namnfrågan. Han hade<br />
nog tänkt vänta med d<strong>en</strong> sak<strong>en</strong> till blotet före avf<strong>är</strong>d<strong>en</strong>.<br />
En frisk västanvind tog tag i Ragnars yviga skägg <strong>och</strong> Ingulf<br />
kunde till sin glädje se att det dolde sig ett le<strong>en</strong>de på vänn<strong>en</strong>s<br />
läppar. Ragnar klappade förtjust trähuvudets röda hjässa. ”<strong>Det</strong><br />
h<strong>är</strong> <strong>är</strong> ju inte <strong>en</strong> drake, ser du det Ingulf. <strong>Det</strong> ser mera ut som<br />
<strong>en</strong> orm än <strong>en</strong> drake.”<br />
”<strong>Det</strong> har du rätt i”, medgav Ingulf tankfullt. Han förstod<br />
att detta var <strong>en</strong> stickare från Ragnar som skulle hjälpa honom<br />
i namnvalet. ”Jo, det ser mera ut som <strong>en</strong> orm än <strong>en</strong> drake.<br />
<strong>Det</strong>ta <strong>är</strong> Midgårdsorm<strong>en</strong>s syster, så <strong>är</strong> det ju. Midgårdsorm<strong>en</strong>s<br />
syster… <strong>och</strong> det ger väl h<strong>en</strong>ne fri lejd ända till det djupa havets<br />
gräns d<strong>är</strong> d<strong>en</strong>na Lokes väldiga avkomma ligger <strong>och</strong> biter<br />
sig i svans<strong>en</strong>.”<br />
”Vad säger du Ingulf om din vän Ragnar Lodbrok ger h<strong>en</strong>ne<br />
namnet Ormtand?”<br />
Ingulf blev överväldigad. Om han löst namnfrågan själv<br />
hade allt varit gott <strong>och</strong> väl. M<strong>en</strong> att få dopnamnet av Ragnar<br />
Lodbrok gav det ännu högre anse<strong>en</strong>de. Och han hade liksom<br />
vid Frodes namngivning godtagit vilket förslag som helst från<br />
Ragnar äv<strong>en</strong> om det varit huvudlöst.<br />
Han skrattade <strong>och</strong> Hårek <strong>och</strong> Ragnar föll in i skrattet <strong>och</strong><br />
de som stod på kaj<strong>en</strong> n<strong>är</strong>a skeppet <strong>och</strong> hört namnet började<br />
också skratta.<br />
”Ormtand ska du heta!” ropade Ingulf. ”Och hon <strong>är</strong> stolt<br />
över att ha namngivits av Ragnar Lodbrok!”<br />
Nu verkade det som all Ragnars dysterhet var som bortblåst.<br />
Han lyfte själv av huvudet fast det eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> var två<br />
mans arbete. Han lyfte upp det över sig ut mot folkhop<strong>en</strong><br />
som nu börjat skräna lika våldsamt som under holmgång<strong>en</strong>.<br />
”Ormtand ska du heta!” gastade han.<br />
”Ormtand! Ormtand!” upprepade kämparna på landback<strong>en</strong><br />
med sina lungors fulla kraft <strong>och</strong> då de inte hade vap<strong>en</strong> till<br />
hands började de banka <strong>och</strong> slå på det som låg n<strong>är</strong>mast till.<br />
Och de stampade i mark<strong>en</strong> så det lät som <strong>en</strong> väldig ryttarflock<br />
var på väg.<br />
<strong>Det</strong> verkade nu som om skeppet blivit ett levande väs<strong>en</strong><br />
inför allas ögon. Vind<strong>en</strong> ryckte <strong>och</strong> slet i Ormtand <strong>och</strong> hon<br />
ruskade på sig så det knakade i bordplank<strong>en</strong>. Ingulf tänkte att<br />
från <strong>och</strong> med nu var det inte bara hans <strong>och</strong> manskapets duglighet<br />
att lotsa fram h<strong>en</strong>nes smidiga skrov i brytande sjöar<br />
<strong>och</strong> bland förrädiska sk<strong>är</strong> som avgjorde f<strong>är</strong>dlyckan. <strong>Det</strong> hängde<br />
lika mycket på Ormtands eg<strong>en</strong> vilja till överlevnad.<br />
Från lägret langades nu ölstånkor som om det vore brandhinkar<br />
ända fram till skeppet <strong>och</strong> över till Ingulf <strong>och</strong> konungasönerna.<br />
Ormtand fick höra sitt namn skrikas ut många gånger<br />
medan stånkorna höjdes <strong>och</strong> tömdes.<br />
Efter det upplivande avbrottet fortsatte Ingulf sin syn av<br />
114 115