Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
utan också runristare av högsta rang. <strong>Det</strong> hade fått honom att<br />
flytta över till Björkön för att bli sin eg<strong>en</strong>.<br />
Torolf hade också <strong>en</strong> dotter som hette Rannveg <strong>och</strong> hon<br />
var trolovad med Ingulf. Hon var bara några år gammal n<strong>är</strong><br />
hon förlorade sin moder som hade fallit överbord under <strong>en</strong><br />
storm utanför Stockholm<strong>en</strong> d<strong>är</strong> förrädiska strömmar kunde<br />
göra det säkraste lastskepp omöjligt att manövrera. Gerdhild<br />
på Emundsgård<strong>en</strong> hade blivit som <strong>en</strong> mor för Rannveg <strong>och</strong><br />
de båda pojkarna Ingulf <strong>och</strong> Gude hade under uppväxt<strong>en</strong> sett<br />
h<strong>en</strong>ne som <strong>en</strong> syster. Gude hade alltid haft starka känslor för<br />
Rannveg m<strong>en</strong> funnit sig i att det var Ingulf som skulle bli<br />
h<strong>en</strong>nes man. M<strong>en</strong> nu n<strong>är</strong> han inte längre fanns hos dem hade<br />
Gude haft <strong>en</strong> <strong>och</strong> annan tanke på att Rannveg kanske ville<br />
komma tillbaka till gård<strong>en</strong> som hans hustru <strong>och</strong> husfru. Ett<br />
giftermål mellan dem kunde bota d<strong>en</strong> sorg som släckt livsglädj<strong>en</strong><br />
hos alla dem som stått Ingulf n<strong>är</strong>a.<br />
De rodde båt<strong>en</strong> rakt in i hamn<strong>en</strong> <strong>och</strong> landsteg intill <strong>en</strong> stor<br />
frisisk kogg vars manskap förberedde avf<strong>är</strong>d. Luft<strong>en</strong> var fylld<br />
av brandrök <strong>och</strong> matos <strong>och</strong> det var liv <strong>och</strong> rörelse på strand<strong>en</strong>.<br />
Pråligt klädda köpmän från södern spankulerade omkring<br />
som fasantuppar i sina f<strong>är</strong>ggranna sid<strong>en</strong>kaftaner med glittrande<br />
prydnadsbåder. Folk från trakt<strong>en</strong> som var ute för att<br />
göra goda bytesaff<strong>är</strong>er nöp <strong>och</strong> drog i tyger <strong>och</strong> vände <strong>och</strong><br />
vred på silver- <strong>och</strong> bronsbägare <strong>och</strong> skimrande glasskålar.<br />
Männ<strong>en</strong> slängde trånande blickar mot vintunnorna. N<strong>är</strong> någon<br />
gjort sitt val tillkallades d<strong>en</strong> utländske köpmann<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
så fördes han bort till hemmavarorna. <strong>Det</strong> yttrades inte mer<br />
än <strong>en</strong>staka ord. Ibland kunde ett byte g<strong>en</strong>omföras utan någon<br />
som helst ordväxling.D<strong>en</strong> <strong>en</strong>e plockade bort eller lade till tills<br />
han var nöjd <strong>och</strong> sedan plockade d<strong>en</strong> andre bort <strong>och</strong> lade till.<br />
Så d<strong>är</strong> höll de på tills de var över<strong>en</strong>s <strong>och</strong> skakade hand eller<br />
<strong>en</strong> av dem med bedrövad min <strong>och</strong> ruskande på huvudet sökte<br />
upp någon annan att göra bättre byte med.<br />
Anting<strong>en</strong> nu d<strong>en</strong> främmande köpfarar<strong>en</strong> var från frankernas<br />
eller frisernas land eller kom från Kurland eller V<strong>en</strong>dland bar<br />
han oftast med ett förnöjt anlete ombord sina tillbytta skinn<br />
<strong>och</strong> djurhudar. Han visste att konungar <strong>och</strong> drottningar <strong>och</strong><br />
hovfolk i länderna långt söder om Nord<strong>en</strong> skulle bjuda över<br />
varandra för att bli ägare till det sällsynta vita björnskinnet;<br />
kvinnorna skulle tappa andan inför d<strong>en</strong> svarta sobeln, d<strong>en</strong> långhåriga<br />
hermelin<strong>en</strong>, det glatta bäverskinnet eller d<strong>en</strong> b<strong>är</strong>nst<strong>en</strong>sf<strong>är</strong>gade<br />
räv<strong>en</strong>s päls. För att inte tala om vad folk skulle vara<br />
villiga att betala för lokatt<strong>en</strong>s mjuka skinn. S<strong>är</strong>skilt om det<br />
hade vinterns gråaktiga f<strong>är</strong>g med matta fläckar.<br />
Inför dessa främlingars nöjda miner drog sig hemmaköpmann<strong>en</strong><br />
i skägget <strong>och</strong> funderade på vad eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> skinnet<br />
hade för v<strong>är</strong>de i deras hemland. Kanske skulle det gå för<br />
sig att minska ned antalet skinn mot <strong>en</strong> tunna vin eller fem<br />
alnar sid<strong>en</strong>tyg. M<strong>en</strong> å andra sidan hade han ju själv bland<br />
mycket annat bytt till sig fräggranna glaskulor <strong>och</strong> glask<strong>är</strong>l<br />
<strong>och</strong> någon gång hade han haft tur<strong>en</strong> att komma över <strong>en</strong> og<strong>en</strong>omskinlig<br />
glasplatta i vilk<strong>en</strong> man kunde betrakta sitt eget<br />
52 53
Change language