Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Frode sjönk ner i halvliggande ställning i högsätet. ”Jag<br />
har sänt Vermund till Holl<strong>en</strong>stedt med bud <strong>efter</strong> Hårek konungason”,<br />
sade han. ”Jag litar inte på Barse <strong>och</strong> hans rövarband<br />
<strong>och</strong> vill d<strong>är</strong>för avstå från domarsysslan <strong>och</strong> lämna över<br />
d<strong>en</strong> till konungason<strong>en</strong>. Jag tror också att många skulle tycka<br />
att det vore opassande om jag dömde <strong>en</strong> holmgång som min<br />
fosterson utkämpar i min sons ställe.” Han skrattade till, glädjelöst.<br />
Ingulf drog fingrarna g<strong>en</strong>om håret <strong>och</strong> nickade. ”<strong>Det</strong> har<br />
du nog rätt i äv<strong>en</strong> om de flesta skulle ha klart för sig att du<br />
inte skulle ge mig några fördelar. Och det vill jag inte ha. <strong>Det</strong><br />
kommer inte heller Hårek att ge mig. Jag <strong>är</strong> tacksam för att<br />
du tänkt på d<strong>en</strong> h<strong>är</strong> sak<strong>en</strong>, Frode”, sade han <strong>och</strong> tog sedan<br />
fram <strong>en</strong> linneduk ur klädbyltet <strong>och</strong> torkade omsorgsfullt bort<br />
svett<strong>en</strong> från ansiktet <strong>och</strong> överkropp<strong>en</strong>.<br />
<strong>Det</strong> mörknade i dörröppning<strong>en</strong> <strong>och</strong> skänkt<strong>är</strong>nan kom in<br />
med <strong>en</strong> stor kanna öl <strong>och</strong> två silverbeslagna horn. Puffar av<br />
damm virvlade upp kring h<strong>en</strong>nes fötter n<strong>är</strong> hon trippade fram<br />
på det av torkat gräs <strong>och</strong> torvströ belagda golvet. Pigan hade<br />
långt <strong>och</strong> ljust hår som föll ner framför ansiktet då hon böjde<br />
sig <strong>och</strong> fyllde horn<strong>en</strong> n<strong>är</strong> männ<strong>en</strong> höll fram dem. Hon sneglade<br />
mellan hårtestarna på Ingulf m<strong>en</strong> vågade inte tilltala honom.<br />
Då han inte verkade upplagd för att vänslas drog hon<br />
sig ljudlöst tillbaka.<br />
”För din seger, Ingulf!” utropade Frode <strong>och</strong> svingade sitt<br />
horn så skummet yrde. Han förde det till munn<strong>en</strong> <strong>och</strong> tömde<br />
det i stora klunkar. Han njöt i fulla drag för det var hans starkaste<br />
<strong>och</strong> godast öl, bryggt på utvalt korn i Vårmånad<strong>en</strong> med<br />
riktigt vintervatt<strong>en</strong> <strong>och</strong> välkokt humle.<br />
Ingulf drack girigt med slutna ögon <strong>och</strong> lät sig vederkvickas<br />
av d<strong>en</strong> brygghussvala dryck<strong>en</strong>. Knappt hade han hunnit tömma<br />
hornet <strong>och</strong> rapa f<strong>är</strong>digt förrän Frode grep kannan <strong>och</strong> fyllde<br />
på.<br />
Larmet från marknadsplats<strong>en</strong> trängde in g<strong>en</strong>om hall<strong>en</strong>s<br />
dörröppning. Ingulf lät blick<strong>en</strong> vandra över d<strong>en</strong> motsatta vägg<strong>en</strong><br />
som pryddes av vävda bonader. Som många gånger förr<br />
dröjde han vid <strong>en</strong> smal löpare som Tordis fått i arv <strong>efter</strong> sin<br />
moder. Inför hans ögon fick stridsmänn<strong>en</strong> <strong>och</strong> de stolta springarna<br />
på bonad<strong>en</strong> liv. Han tyckte sig höra d<strong>en</strong> h<strong>är</strong>dade malm<strong>en</strong>s<br />
sång n<strong>är</strong> blodiga klingor korsades vid Bråvallarna. Han såg<br />
sin fader anföra Sigurd Rings manskap i det väldiga slaget.<br />
Minnet av fadern, som nu svingade bägar<strong>en</strong> i Valhall, förde<br />
hans tankar till hemmet <strong>och</strong> familj<strong>en</strong> <strong>och</strong> det drog åter tungsinnet<br />
över honom.<br />
Frode m<strong>är</strong>kte hur hans unge gäst åter blev dyster till sinnes.<br />
”Man brukar säga att spillda ord <strong>och</strong> mistad mödom inte<br />
kan tas tillbaka, Ingulf. Jag skulle ge mitt liv för att Vermunds<br />
utfall mot Gråfäll<strong>en</strong> aldrig hade inträffat… m<strong>en</strong> n<strong>är</strong> det nu<br />
inte gått att få till någon förlikning…”<br />
”<strong>Det</strong> <strong>är</strong> inte det som tynger mig”, avbröt Ingulf dovt. ”<strong>Det</strong><br />
<strong>är</strong> minsann inte kamp<strong>en</strong> som ger mig tunga tankar. Du vet att<br />
jag g<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na får visa min tacksamhet för d<strong>en</strong> hjälp <strong>och</strong><br />
42 43
Change language