Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
eller rök från skog<strong>en</strong> <strong>och</strong> det lugnade honom.<br />
”D<strong>är</strong> ovanför vik<strong>en</strong> har jag tänkt bygga”, sade han till<br />
Gunnar <strong>och</strong> Asgerd <strong>och</strong> pekade ut plats<strong>en</strong> med ett lätt darrande<br />
finger.<br />
”Då ska du nog se till att staka ut mark<strong>en</strong> illa kvickt”,<br />
sade Asgerd. ”<strong>Det</strong> kommer många marksökare från Götalandet<br />
<strong>och</strong> V<strong>är</strong>maland <strong>och</strong> äv<strong>en</strong> uppe ifrån J<strong>är</strong>nb<strong>är</strong>arland. Vi har sett<br />
flera nya gårdar växa upp bara under d<strong>en</strong> tid du har varit borta,<br />
Ingulf.”<br />
”Skulle det vara så illa att någon hunnit före dig har vi<br />
gott om mark på Lovön”, inflikade Gunnar.<br />
”Tack ska du ha! M<strong>en</strong> det har vi ju på Selaön också. Nej,<br />
det <strong>är</strong> så att far innan han fördes till Valhall visade mig d<strong>en</strong><br />
h<strong>är</strong> mark<strong>en</strong> då han visste att jag <strong>en</strong> dag ville bosätta mig på<br />
fastlandet. Han hade för min räkning skaffat sig laga rätt till<br />
d<strong>en</strong> på tinget.”<br />
”Jaha, det låter betryggande. Är det något du behöver hjälp<br />
med n<strong>är</strong> du ska komma igång så säg bara till.”<br />
”Som du förstår måste jag ha kunnigt folk <strong>och</strong> du vet väl<br />
bättre än någon annan var man kan få tag på sådant. Kan du<br />
hitta <strong>en</strong> duglig smed <strong>och</strong> duktiga timmermän <strong>och</strong> huskarlar<br />
så sänd dem till Emundsgård<strong>en</strong> eller dit upp n<strong>är</strong> jag väl börjat<br />
röja mark<strong>en</strong>.”<br />
<strong>Det</strong> lovade Gunnar göra. Han kände många duktiga hantverkare<br />
som skulle vara villiga att ta plats hos <strong>en</strong> husbonde<br />
som hade råd <strong>och</strong> vett att betala dem väl för arbetet.<br />
Ingulf stod <strong>en</strong> lång stund försjunk<strong>en</strong> i djupa tankar <strong>och</strong><br />
såg sig själv ta itu med skogsröjning<strong>en</strong> n<strong>är</strong> nya hornstötar<br />
fångade hans intresse. De var nu så n<strong>är</strong>a Björkön att han kunde<br />
se hornblåsar<strong>en</strong> på Birkaklippan. Kring d<strong>en</strong>na samlades <strong>en</strong><br />
tätnande hop nyfikna <strong>och</strong> hoppfulla män <strong>och</strong> kvinnor <strong>och</strong> hojtande<br />
<strong>och</strong> vinkande barn.<br />
Klippan tornade upp sig på d<strong>en</strong> låglänta öns sydvästra udde.<br />
<strong>Det</strong> brant stupande berget var ointagligt från sjösidan. D<strong>är</strong><br />
uppe hade man utsikt över hela Björköfj<strong>är</strong>d<strong>en</strong> <strong>och</strong> Gunnar<br />
berättade för Ingulf att Birkaklippan nu skulle befästas <strong>och</strong><br />
att <strong>en</strong> skyddsvall skulle byggas uppe på ön från klippan <strong>och</strong><br />
öster om Birka.<br />
Gunnar hade berättat för Ingulf att Birka var inne i förändring<strong>en</strong>s<br />
tid m<strong>en</strong> det h<strong>är</strong> var ändå så han knappt trodde sina<br />
ögon. Från d<strong>en</strong> buktande havsvik<strong>en</strong> d<strong>är</strong> några frisiska koggar<br />
låg sida vid sida med långskepp, knarrar <strong>och</strong> lastpråmar <strong>och</strong><br />
<strong>en</strong> mängd småbåtar sträckte sig tv<strong>är</strong>s över d<strong>en</strong> gamla öppna<br />
marknadsplats<strong>en</strong> de ännu inte f<strong>är</strong>digbyggda husraderna upp<br />
mot land i raka längor med timmerlagda gångvägar mellan<br />
sig. Gunnar talade om Birkas uppbyggnad som om han själv<br />
hade stor del i d<strong>en</strong>. Stolt beskrev han hur marknadsplats<strong>en</strong><br />
ersatts av <strong>en</strong> bred strandremsa vid hamn<strong>en</strong> d<strong>är</strong> skjul byggts<br />
för att ge köpmänn<strong>en</strong> tak över huvudet n<strong>är</strong> de kom till Birka<br />
för att bedriva handel, <strong>en</strong> handel som numera pågick från det<br />
is<strong>en</strong> gått upp till d<strong>en</strong> åter lagt sig. D<strong>en</strong> <strong>en</strong>da marknad som<br />
hölls i själva Birka nu för tid<strong>en</strong> var vintermarknad<strong>en</strong> ute på<br />
274 275