Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
hade gått sedan sveayngling<strong>en</strong> Ingulf nästan dö<strong>en</strong>de tagits om<br />
hand av honom <strong>och</strong> hans hustru Tordis. De hade gett honom<br />
livet tillbaka, ett liv d<strong>en</strong>ne nu skulle sätta på spel i morgondag<strong>en</strong>s<br />
holmgång på liv <strong>och</strong> död mot det högättade råskinnet<br />
Barse Gråfäll. <strong>Det</strong> var <strong>en</strong> kamp Ingulf skulle utkämpa i stället<br />
för Frodes eg<strong>en</strong> son Vermund.<br />
Frode kände <strong>en</strong> oerhörd tacksamhet mot Ingulf för att<br />
d<strong>en</strong>ne gått emellan <strong>och</strong> antagit utmaning<strong>en</strong> från Barse Gråfäll<br />
i Vermunds ställe. Vermund var Frodes <strong>en</strong>de son <strong>och</strong> skulle<br />
föra ätt<strong>en</strong> vidare <strong>och</strong> i <strong>en</strong> holmgång hade han varit död innan<br />
hans <strong>en</strong>s hunnit lyfta sv<strong>är</strong>det. Ingulf hade handlat som <strong>en</strong> frände,<br />
som om han vore Vermunds broder. Frode var förvirrad av de<br />
känslor som så sm<strong>är</strong>tsamt h<strong>är</strong>jade i hans bröst. Gudarna hade<br />
<strong>en</strong> gång låtit honom rädda pojk<strong>en</strong>s liv så på sätt <strong>och</strong> vis var<br />
Ingulf hans fosterson. Frode älskade honom för hans höviskhet,<br />
för hans välvillighet <strong>och</strong> för att han inte var högdrag<strong>en</strong><br />
trots att han var son till d<strong>en</strong> ryktbare sveajarl<strong>en</strong> Emund Björnstarke.<br />
<strong>Det</strong> var eg<strong>en</strong>skaper som Frode skattade mycket högt<br />
<strong>och</strong> som han delvis saknade hos sin eg<strong>en</strong> son. Frode kunde<br />
helt <strong>en</strong>kelt inte avgöra vilk<strong>en</strong> av de två ynglingarna han helst<br />
ville se i livet. Han kunde inte heller finna någon tröst i att<br />
d<strong>en</strong> kämpe som stupade i <strong>en</strong> holmgång räknades som dödad i<br />
strid <strong>och</strong> fick plats bland <strong>en</strong>h<strong>är</strong>jarna i d<strong>en</strong> stora sal<strong>en</strong> i<br />
Asgård <strong>och</strong> d<strong>är</strong> fick njuta av d<strong>en</strong> ständigt återuppstå<strong>en</strong>de<br />
galt<strong>en</strong> S<strong>är</strong>imners fläsk <strong>och</strong> dricka av get<strong>en</strong> Heidruns berusande<br />
mjöd.<br />
Frode prisade Ingulfs mod att knappt återhämtad från sjukdom<br />
<strong>och</strong> skador frivilligt ställa upp i <strong>en</strong> kamp d<strong>är</strong> det gällde<br />
att segra eller dö. Han som inte hade någon högre önskan än<br />
att få återvända hem. Frode förstod att Ingulf funnit ett v<strong>är</strong>digt<br />
sätt att återgälda d<strong>en</strong> gästfrihet <strong>och</strong> läkehjälp som kommit<br />
honom till del i befallningsmann<strong>en</strong>s hem. M<strong>en</strong> var det<br />
ändå inte för mycket att beg<strong>är</strong>a detta offer av honom?<br />
Frode hade under många sömnlösa nätter förbannat d<strong>en</strong><br />
veke <strong>och</strong> i vap<strong>en</strong>kamp oduglige son<strong>en</strong> Vermund för att d<strong>en</strong>ne<br />
försatt sig i sådant trångmål att det hela slutat med <strong>en</strong> utmaning<br />
i holmgång. Han hade danernas största trut n<strong>är</strong> han fick i<br />
sig några stånkor öl <strong>och</strong> hade inte d<strong>en</strong> urstarke huskarl<strong>en</strong><br />
Bautatore ständigt stått vid hans sida hade Vermund för länge<br />
sedan legat i hög<strong>en</strong>.<br />
<strong>Det</strong> var vid ett gille hos <strong>en</strong> hövding i Ribe som Vermund<br />
avslöjat för de som ville lyssna att Barse Gråfäll var <strong>en</strong> vap<strong>en</strong>tjuv.<br />
Oturligt nog för Vermund var Barse <strong>en</strong> av åhörarna. Och<br />
detta var nid, ing<strong>en</strong> tvekan om sak<strong>en</strong>. Ing<strong>en</strong>, skyldig eller oskyldig,<br />
tog emot något sådant utan att ge ig<strong>en</strong>. <strong>Det</strong> var <strong>en</strong> grovt<br />
kränkande beskyllning som Barse bara kunde möta med blankt<br />
vap<strong>en</strong> för att v<strong>är</strong>na sin <strong>är</strong>a. Låt vara att det var sant som<br />
Vermund sagt att Barse fått lämna konung Godfreds hird d<strong>är</strong>för<br />
att han stulit ett frankiskt sv<strong>är</strong>d ur d<strong>en</strong>nes vap<strong>en</strong>ars<strong>en</strong>al.<br />
M<strong>en</strong> få visste om det <strong>och</strong> n<strong>är</strong> Hårek konungason avslöjade sanning<strong>en</strong><br />
för Frode var det <strong>en</strong>bart ägnat d<strong>en</strong>nes öron. Ledsamt nog<br />
för Frode hade Vermund tjuvlyssnat på det förtroliga samtalet.<br />
20 21