Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
de hittills i grund<strong>en</strong> slagna hirdmänn<strong>en</strong>. <strong>Det</strong> bjöds på svalt öl<br />
<strong>och</strong> de som ville ha utvändig svalka gick ned till sjön.<br />
Publik<strong>en</strong> behövde också ta ig<strong>en</strong> sig. H<strong>är</strong> gällde det att<br />
lägga allt som hänt ord<strong>en</strong>tligt på minnet. Tjattrande i mun på<br />
varandra återberättade de dråpligheterna som de d<strong>en</strong>na dag i<br />
konung Eriks Björnssons tid blivit åsyna vittn<strong>en</strong> till på<br />
Emundsgård<strong>en</strong>s idrottsvall.<br />
Starkmar låg utslag<strong>en</strong> i gräset <strong>och</strong> var så plågad i kropp<strong>en</strong><br />
att han var säker på att han aldrig mer skulle kunna resa sig.<br />
<strong>Det</strong> bekymrade Gerdhild som hade stora planer för sin store<br />
hjälte d<strong>en</strong> kommande natt<strong>en</strong>. Med hårda nypor masserade hon<br />
Starkmars ömmande lemmar med <strong>en</strong> salva som luktade svinhus<br />
<strong>och</strong> innehöll bävergäll <strong>och</strong> som var bra mot v<strong>är</strong>kande<br />
leder <strong>och</strong> muskler. Asgerd fick <strong>en</strong> förmanande rynka mellan<br />
ögon<strong>en</strong> för hon tyckte att modern allt för öppet visade vad<br />
hon trånade <strong>efter</strong>. M<strong>en</strong> då Asgerds blick riktades åt annat håll<br />
lät Gerdhild fingrarna smekande fara fram över Starkmars<br />
brunbrända, hårbemängda hud <strong>och</strong> det fick honom att sluta<br />
ögon<strong>en</strong> <strong>och</strong> brumma som <strong>en</strong> björn som just ätit sig mätt på<br />
honung.<br />
Starkmar kunde till kämparnas <strong>och</strong> åskådarnas stora besvikelse<br />
<strong>och</strong> sin eg<strong>en</strong> glädje inte vara med n<strong>är</strong> kamp<strong>en</strong> fortsatte<br />
med hopp. De som sett honom skutta över Hefne var<br />
säkra på att han var absolut oslagbar äv<strong>en</strong> i hopptävling<strong>en</strong>.<br />
Nu vann i stället hirdmänn<strong>en</strong> överlägset. De tränade ständigt<br />
hopp på kungsgård<strong>en</strong>, både fram- <strong>och</strong> baklänges. Ett skick-<br />
ligt språng i strid kunde vara det som lurade död<strong>en</strong>.<br />
Segern fick konung Erik att skina ikapp med d<strong>en</strong> sol som<br />
just nått middagshöjd<strong>en</strong> <strong>och</strong> han berömde Egil för d<strong>en</strong> pli han<br />
fått på stridsmänn<strong>en</strong>. Egil sade att detta bara var början. Konung<strong>en</strong><br />
hade ett väldigt starkt <strong>och</strong> vältränat lag i brottning. <strong>Det</strong><br />
var nog helt klart att bondfolket inte skulle ta fler segrar nu<br />
n<strong>är</strong> d<strong>en</strong> d<strong>är</strong> smedhalvan var så illa d<strong>är</strong>an att han inte <strong>en</strong>s skulle<br />
kunna lägga husfrun på rygg. <strong>Det</strong> var ord som fick konung<br />
Erik att skratta i mjugg.<br />
<strong>Det</strong> tävlades i glima <strong>och</strong> fribrottning <strong>och</strong> det slumpade<br />
sig så att Ingulf lottades att möta Rodfus b<strong>är</strong>s<strong>är</strong>k som nu fått<br />
på sig hosorna ig<strong>en</strong>. Rodfus brann av revanschlusta <strong>efter</strong> det<br />
försmädliga som hände på rännarbanan. De hoppade länge<br />
runt med grepp i varandras glimabält<strong>en</strong> <strong>och</strong> kraftiga grepp i<br />
varandras armar <strong>och</strong> Rodfus var tillräckligt stark för att n<strong>är</strong><br />
som helst kasta Ingulf. M<strong>en</strong> innan han fick till greppet gick<br />
Ingulf ned på knä som om han inte kunde stå emot Rodfus<br />
tyngd. Hirdmann<strong>en</strong> såg sin möjlighet <strong>och</strong> vräkte sig över honom<br />
m<strong>en</strong> då reste sig Ingulf snabbt, vred sig åt sidan <strong>och</strong> fick<br />
hela Rodfus tyngd på sin <strong>en</strong>a höft. Rodfus saknade helt balans<br />
<strong>och</strong> precis som på rännarbanan flög han av eg<strong>en</strong> kraft<br />
vidare. Nu över Ingulfs huvud <strong>och</strong> slog ned i mark<strong>en</strong> på skuldrorna.<br />
<strong>Det</strong> blev än <strong>en</strong> gång ett väldigt fall m<strong>en</strong> hosorna behöll<br />
han på. N<strong>är</strong> skratt<strong>en</strong> dånade mot honom hade han inte långt<br />
kvar till b<strong>är</strong>s<strong>är</strong>karaseriet. Gude var beredd <strong>och</strong> kastade sig<br />
emellan <strong>och</strong> hade han inte gjort det hade antaglig<strong>en</strong> Rodfus<br />
404 405
Change language