Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
med sv<strong>är</strong>d <strong>och</strong> sköld <strong>och</strong> följde honom till träckgrop<strong>en</strong> för<br />
att skydda hans rygg medan han sittande på stång<strong>en</strong> utförde<br />
sina behov.<br />
Ingulf följde Egils munhuggning med Hergeirs moder. Av<br />
de spridda ord som nådde honom g<strong>en</strong>om larmet kunde han<br />
sluta sig till att modern yrkade på att son<strong>en</strong> skulle få ett hårt<br />
straff för sitt tilltag att hjälpa kristslav<strong>en</strong> att rymma. Just då<br />
kom Bark med pilt<strong>en</strong> som satte näsan i vädret <strong>och</strong> såg m<strong>är</strong>kv<strong>är</strong>dig<br />
ut för att ing<strong>en</strong> skulle ana hur rädd <strong>och</strong> osäker han<br />
eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> var.<br />
Till allas överaskning klappade Egil Hergeir på huvudet<br />
<strong>och</strong> gav honom plats på bänk<strong>en</strong> medan modern fnysande vände<br />
honom rygg<strong>en</strong>.<br />
Jaha, tänkte Ingulf, Gude har förstås tubbat Egil till att<br />
låta pilt<strong>en</strong> gå fri. <strong>Det</strong> syntes ju lång väg att Gude tog väldigt<br />
illa vid sig av munk<strong>en</strong>s hot om att förbannelse skulle drabba<br />
dem om någon så mycket som krökte ett hår på Hergeirs huvud.<br />
<strong>Det</strong> hettade till i Ingulfs bröst n<strong>är</strong> han tänkte på munk<strong>en</strong>s<br />
fräckhet.<br />
En som ligger så illa till ska inte vänta sig att bli trodd på<br />
sina hotelser. I alla fall inte av Ingulf Enöra. Han riktigt<br />
hungrade <strong>efter</strong> att få släcka det d<strong>är</strong> k<strong>är</strong>ringaktiga smilet <strong>och</strong><br />
visa att mot honom <strong>och</strong> asarna hade munk<strong>en</strong> <strong>och</strong> hans gud<br />
inte mycket att sätta emot.<br />
Stämning<strong>en</strong> på gästabudet var hög <strong>och</strong> dittills hade ing<strong>en</strong><br />
visat dåligt lynne. Hirdmän <strong>och</strong> kämpar bröstade sig skrytsamt<br />
<strong>och</strong> var lika segervissa inför d<strong>en</strong> kommande idrottskamp<strong>en</strong><br />
på vall<strong>en</strong>. Skulle man döma av de som fortast kunde<br />
tömma ett stop öl låg kämparna bäst till.<br />
N<strong>är</strong> dag<strong>en</strong> led mot kväll <strong>och</strong> skuggorna sträckte sig österut<br />
äskade Ingulf tystnad <strong>och</strong> uppmanade skänkt<strong>är</strong>norna att<br />
fylla bägarna.<br />
”Jag vill nu inför konung Erik namnge d<strong>en</strong> gård jag <strong>och</strong><br />
Rannveg med Tors <strong>och</strong> Frejs välvilja ska bygga. Jag ger d<strong>en</strong><br />
namnet Gimlegård <strong>efter</strong> det hus i Asgård som har tak av guld<br />
<strong>och</strong> ditt alla rättrådiga kommer. En skål för Gimlegård!”<br />
Ingulf fick stort bifall för sitt namnval <strong>och</strong> n<strong>är</strong> han sedan<br />
fick till ett kväde till konung Eriks <strong>är</strong>a tvingades han stå länge<br />
med hornet i hand<strong>en</strong> innan åhörarnas skrän <strong>och</strong> handklappning<br />
lagt sig. Konung<strong>en</strong> nickade förnöjt <strong>och</strong> klappade också i<br />
händerna innan han fattade sitt horn. Ingulf ropade: ”Vi dricker<br />
dig till, konung Erik!” <strong>och</strong> alla som kunde reste sig <strong>och</strong> skålade<br />
för sin konung.<br />
<strong>Det</strong> blev <strong>en</strong> varm <strong>och</strong> alldeles vindstilla afton <strong>och</strong> ing<strong>en</strong><br />
ville dra sig in i gästabudshall<strong>en</strong>. Skördemånad<strong>en</strong> var nu i sin<br />
mitt. <strong>Det</strong> var d<strong>en</strong> tid på sommar<strong>en</strong> då det aldrig blev riktigt<br />
mörkt <strong>och</strong> få ville då sova inomhus. Hellre svepte man in sig<br />
i <strong>en</strong> fäll <strong>och</strong> kröp ihop under d<strong>en</strong> himmel Ingulf i sitt kväde<br />
kallat Ymers väldiga skalle. Eldarna hölls vid liv <strong>och</strong> över<br />
dessa hängde kittlar i treb<strong>en</strong>ta j<strong>är</strong>nstöd i vilka v<strong>är</strong>mdes mjölk<br />
<strong>och</strong> honung till barn<strong>en</strong> <strong>och</strong> till de kvinnor som ville ha annat<br />
386 387
Change language