Det är 792 vintrar efter Vite Krists födelse och kurerna ... - Läs en bok

Nordlandets kuster var det däremot ganska lätt att gissa sig
till vem främlingen var. ”Det är svårt att ana vad asarna har i
sinnet när de nu gett ytterligare glans åt den här gräsplätten
och sänt en av ynglingakonungarnas ättlingar till oss”, sade
han och lyfte en hand till hälsning.
”Ha, ha!” skrattade jätten bullrande. ”Där satte Lodbrok
hammaren på spikens huvud. Här står livs levande framför
er… och bara det visar att han haft gudarna på sin sida en
längre tid… Gudröd Halvdansson son till den störste av Nordlandets
konungar, Halvdan Vitben, broder till konung Östen
som styrde över Raumarike och Vestfold innan han nyligen
så olyckligt fick en åra i huvudet, föll överbord och drunknade…
frid över hans minne. Jag Gudröd Halvdansson är
farbror till dennes son och den nuvarande konungen i samma
rike, Halvdan den givmilde och matsnåle. En tok som hellre
ger folk gåvor än ser till att de kan mätta magarna.”
Inför denna lysande skildring av sin härkomst kom de alla
på benen och hälsade gästen välkommen med kraftiga och
långvariga handslag. Fyllda ölstånkor och kannor bars givetvis
omgående fram och förhöjde stämningen. När de skålat
och åter satt sig till rätta på den välsignade gräsplätten lät
Hårek Gudröd Halvdansson i egen takt och efter egen lust
redogöra för skälet till sitt besök.
Han beskrev vidlyftigt hur han hela förra sommaren framgångsrikt
härjat efter Frankerrikets kust och så långt söderut
var det inte många nordbor som varit. Men han avrådde för
vidare försök. ”Frankerkonungen bygger ut befästningar efter
hela kusten och detta kan kanske vara något för dina öron
Hårek. Sundet mellan Frankerriket och de britanniska öarna
är smalare än vad jag trott. Man når öarna efter några dygnsresor.
Här finns på frankernas sida fästen med vakttorn och
vårdkasar på en knapp spottloskas avstånd ifrån varandra. Jag
tackar Oden för att vi kom igenom där. Men jag blev av med
två skepp i en våldsam kamp utanför Dorestad i Frisland där
vi övervintrat. Två skepp med slavar, en stor del av manskapet
och rikligt med silver och guld gick till botten.”
Han tömde sin ölstånka och såg mycket olycklig ut. ”I
Dorestad fick vi höra att den stridsgalne brännvargen Karl
tänkte sprida de frankiska lössen norrut. Det var vad friserna
hade att berätta, Hårek Godfredsson. De far också mycket illa
under Karls tryck och man sa så här till mig: kommer bara
danerna med en flotta kan de räkna med uppror och frisiskt
stöd mot frankerna. Det var en hälsning till dig och din fader,
konung Godfred. Och nu är den framförd och mitt löfte är
uppfyllt. Det var först och främst detta som gjorde att vi gick
i land men som ni alla kan se är det illa ställt i min flotta så vi
behöver slicka våra sår.”
Hårek lyssnade mycket uppmärksamt. Det här var viktig
information till fadern. Denne ville att de skulle vänta in Karl
men själv ville Hårek gå till anfall med så stor styrka som
möjligt om de bara fick klart för sig var de kunde möta honom.
”Vet du något mer om Karl… var finns han?”
122 123