Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förord<br />
Den som forskar i Ålands historia från slutet av vår svenska tid fram till självständighetstiden<br />
har många källor att ty sig till. Så är fallet vare sig hans intresse är<br />
inriktat på näringslivets utveckling eller på kulturhistorien eller det kretsar kring<br />
enskilda personers liv <strong>och</strong> gärning. En hitills föga utnyttjad källa till kunskap om Åland<br />
under denna tid ligger i <strong>Finska</strong> <strong>Hushållningssällskapets</strong> <strong>arkiv</strong> <strong>och</strong> <strong>skrifter</strong>.<br />
När detta sällskap år 1797 stiftades, angavs som föremålet för dess verksamhet den<br />
enskilda hushållningen i allmänhet <strong>och</strong> lanthushållningen i synnerhet, med vad därtill<br />
hörer eller därmed i någon måtto gemenskap äger. Verksamhetsfältet var vagt avgränsat<br />
<strong>och</strong> blev vidafamnande. Sålunda arbetade sällskapet ej blott för jordbrukets, husdjursskötselns,<br />
trädgårdsodlingens, skogsbrukets, fiskets <strong>och</strong> hemslöjdens främjande, utan<br />
också för handelns <strong>och</strong> kommunikationernas upphjälpande, för smittkoppornas bekämpande<br />
<strong>och</strong> för folkhälsans förbättrande, för undervisning <strong>och</strong> folkupplysning m.m.<br />
Långsamt <strong>och</strong> småningom avgränsades sällskapets verksamhet till att gälla enbart<br />
lanthushållningens förkovran <strong>och</strong> även inom denna ram begränsades uppgifterna med<br />
tiden genom tillkomsten av statliga organ <strong>och</strong> av specialorganisationer.<br />
Smånignom avgränsades också sällskapets geografiska verksamhetsområde så att det<br />
när första världskriget bröt ut åtnjöt statligt stöd endast för verksamhet i den svenskspråkiga<br />
skärgården i landets sydvästra hörn. Krigstidens undantagsförhållanden <strong>och</strong><br />
främst restriktionerna i rörelsefriheten bragte sällskapets verksamhet på Åland att tvina.<br />
När Finland i krigets slutskede vann sin självständighet <strong>och</strong> när Åland några år senare<br />
fick sin självstyrelse, följde härav icke några omedelbara förändringar i sällskapets<br />
verksamhet på Åland. Småningom skulle likväl den ena efter den andra av sällskapets<br />
uppgifter här övertagas av landskapets egna organ.<br />
Föreliggande utredning av <strong>Finska</strong> <strong>Hushållningssällskapets</strong> <strong>arkiv</strong> <strong>och</strong> <strong>skrifter</strong> som<br />
källa för forskningen rörande Åland gäller de tolv årtiondena 1797–1917. Materialet är<br />
så omfattande att det av tekniska skäl måste fördelas på två häften i denna stencilserie<br />
<strong>och</strong> den tid det berör är så lång, att redan kravet på överskådlighet förutsätter en<br />
indelning i två perioder. Några skarpt framträdande gränslinjer i utvecklingen kan<br />
emellertid ej urskiljas. För att uppdelningen i avsnitt ej skall förefalla konstlad måste<br />
dessa därför tidsmässigt delvis få gripa in i varandra.<br />
Det första häftet berör tiden fram till <strong>och</strong> med hungeråren på 1860-talet <strong>och</strong> är<br />
uppdelat på två huvudavsnitt. Det första av dem belyser förhållandena fram till 1850talet.<br />
Uppgifterna från denna första tid gäller i mycket en kartläggning av förhållanden<br />
<strong>och</strong> förslag till avhjälpande av missförhållanden.<br />
Det andra avsnittet i det första häftet belyser den märklige Finströmsprosten von<br />
Knorrings tid på Åland. Den har blivit ingående behandlad av L.W. Fagerlund i hans år<br />
99