Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Förord
Finska Hushållningssällskapet är i dag främst en organisation för lantbrukets rådgivning
i det svenska Åboland. När sällskapet år 1797 stiftades var det som ett sällskap för hela
den östra riksdelen i konungariket Sverige, och när konungen tog sällskapet under sitt
beskydd var det som ett sällskap ”vars föremål skulle bliva att utsprida nyttiga
kunskaper i alla delar av Finlands hushållning”, ej blott inom lanthushållningen.
Under slutet av vår svenska tid gick den år 1743 dragna gränsen vid Kymmene älv
och över Saimen österut till den gräns som dragits vid Nystadsfreden 1721. Städerna
Fredrikshamn, Villmanstrand och Nyslott låg alltså då öster om gränsen. När Finland år
1809 skildes från Sverige och fogades till Ryssland som ett autonomt storfurstendöme
trädde kejsaren i konungens ställe som sällskapets beskyddare, och när Gamla Finland
år 1812 som Viborgs län återförenades med storfurstendömet anmodade kejsaren
sällskapet att utsträcka sin verksamhet att omfatta även detta län. Sålunda kommer det
sig att sällskapets arkiv och tryckta skrifter utgör en källa till kunskap också om den del
av Karelen som gick förlorad år 1944.
Tidigare har jag i denna stencilserie redogjort för sällskapets arkiv och skrifter som
källa till kunskap om olika ämnesområden som berörts av sällskapets verksamhet.
Härvid har jag i princip hållit mig till det nuvarande Finland. Den principen har inte
alltid helt kunnat följas. Det kommer sig främst av att många kommuner illa sargades då
den nuvarande gränsen drogs. Uppgifterna i sällskapets arkiv har vanligen erhållits
sockenvis och det skulle ha varit alltför tidsödande att utreda på vilken sida om gränsen
de platser ligger som uppgifterna gäller. I de tidigare häftena har därför uppgifterna från
de av gränsen sönderskurna kommuner som fick fortleva under tidigare namn beaktats
utan gränsgång. Föreliggande häfte är avsett att gälla hela det förlorade Karelen. Dess
kommuner och deras grannkommuner visas av bifogade karta, som ställts till förfogande
av Karjalan Liitto.
Redogörelsen gäller tiden 1797–1917. Under största delen av denna tid talade de som
i olika ärenden vände sig till sällskapet inte om kommuner, utan om socknar,
församlingar och kapell. Några av de gamla storsocknarna omfattade delar på båda sidor
om den nuvarande riksgränsen, delar som med tiden kanske blev självständiga
kommuner. Uppgifter som i tiden lämnats om sådana storsocknar kan sålunda också
gälla kommuner som i sin helhet förlorades år 1944. Även andra socknar spjälktes under
utvecklinges gång och nya sockennamn började uppträda i handlingarna.
Svenskan var ju längre förvaltningens språk i vårt land och har alltid varit sällskpets
språk. Ortnamnen framträder därför i sällskapets arkiv vanligen i sitt svenska namnskick,
låt så vara med växlande ortografi.
För att underlätta identifieringen anförs nedan de svenska namnen vid sidan av deras
finska namnformer:
Björkö = Koivisto
Hogland = Suursaari
Ilomantz = Ilomantsi
Imbilax = Impilahti
161