Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

9 Böcker som finska trädgårdsodlingssällskapets sekreterare
De fyra sista åren av sitt liv ägnade Böcker Finska Trädgårdsodlingssällskapet en stor
del av sin tid och sina krafter.
När L.G. von Haartman som landshövding i Åbo genom en tidningsnotis kallat för
trädgårdskulturen intresserade till sällskapets stiftande möte 10.10. 1837 satt Böcker vid
protokollet. Sitt sista protokoll i sällskapet förde han 19.4.1841, ett par veckor före sitt
frånfälle.
Kort efter det kallelsen till det stiftande mötet ingått i Böckers tidning framlade han
där redaktionellt behovet av den tilltänkta föreningen. Böcker sysslade själv denna tid
med trädgårdshantering. Månaden innan hade han i tidningen tillkännagivit att han,
boende i kaptenskan Jägerhorns gård nära Nylands tull, ämnade förmedla växter från en
trädgård i Hamburg.
Böcker synes ha varit den som utarbetade sällskapets stadgar (FT 18 s. 35 – §
1/21.7.1838). En viktig uppgift hade han också i att tillsammans med Pinello förbereda
valet av plats för sällskapets blivande trädgård (FT 18 s. 2 – § 6/4.11.1837). Det slutade
med att sällskapet tillhandlade sig ett område kallat Stenvallska villan i Kuppis. Säljare
var Böckers svåger doktor Cajander, som fått området av sin svärfar.
Den drivande kraften i sällskapet var emellertid inte Böcker, utan hans efterträdare
som sekreterare i Hushållningssällskapet, Lars Arnell. Samarbetet mellan dem tycks ha
löpt friktionsfritt till 1840. Då nödgades Böcker vid direktionens möte (§ 8/6.2)
protokollföra direktionens önskan att han icke vidare befattade sig med den administrativa
detaljen. Böcker hade anmärkt på temperaturen i orangeriet och ytterligare ogillat
att trädgårdsdrängen hade en kvinnsperson boende i sitt rum. Vidare fick Böcker en
anmärkning för att han utan tillstånd i sin tidning hade publicerat åtskilliga sällskapet
rörande artiklar. Ett par år tidigare hade han prisats för att han i tidningen redogjort för
sällskapets syften och angivit riktlinjerna för dess verksamhet (FT 18 s. 35 – §
3/21.7.1838).
Måhända kan man i en i Åbo Tidningar (44/1840) införd och som insänd antecknad
artikel ana Böckers vilja att förbigå Trädgårdsodlingssällskapet. I artikeln uppmanades
för Åbo stads förskönande genom planteringar intresserade att sammanträda en given
dag i teaterhuset. Ett protokollkoncept från mötet är av Böckers hand (BS 13).
10 Böckers författarskap
10.1 Allmänt
Böcker såg som en angelägen uppgift ej blott att samla sakuppgifter och sammanställa
dem för slutsatser. Han var övertygad om att resultaten av hans arbete också måste
spridas i tryck för att nyttiggöras. Endast så kunde de gagna samtiden, dels omsatta i
lättfattliga råd för praktikens folk, dels genom att tjäna som underlag för statsmaktens
beslut och stödåtgärder. Tryckas måste sakuppgifterna också för att räddas åt framtiden
undan förgängelse. Den synpunkten hävdade Böcker kort efter Åbo brand i ett brev till
prosten Castrén i Kemi: ”Den bedrövliga erinran vi Åboboer haft om den stora fara,
varföre även allmänna samlingar äro blottställde och huru på en enda natt seklers
arbeten kunna förstöras, har gjort mig omtänkt att kunna så mycket möjligt är genom
tryck förvara de dyrbara samlingar av mera än två mansåldrars anteckningar sällskapet
äger, från en dylik förödelse.” (B I 14 s. 17)
57