Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

för jordbruket, fisket och kommunikationerna kunde vinnas genom kanaler och
torrläggningsföretag. Detta föranledde utskottet (A I 56 – U § 7/5.4) att sända en
skrivelse (B I 24 no 114) till senatens jordbruksexpedition. I sitt svar av den 11.10.1861
(D I 3 s. 31) lät jordbruksexpeditionen veta att såväl guvernören som kronofogden utlåtit
sig om sällskapets framställning och att vardera förordat en kanal genom Lemströms
näs, men att ärendet lämnats vilande i väntan på överstyrelsens för väg- och
vattenkommunikationer vidare utredning. – För ärendet redogöres i sällskapets
Handlingar (V 1 s. 22–24).
2.5 von Knorrings skolor
2.5.1 Bakgrund och tillkomst
Nära nog sedan begynnelsen hade sällskapet ägnat skolfrågor stort intresse. Assessor
Ahlmans testamente av år 1798 gav det ej blott betydande resurser, utan också
uppdraget att i Tammerforstrakten grunda och upprätthålla folkliga skolor med praktisk
syftning. Ett par årtionden senare grundade sällskapet sin första skola för linneslöjdens
främjande och efter ytterligare ett par årtionden lantbruksinstitutet på Mustiala.
Sällskapes årsböcker höll medlemskåren underrättad om skolorna. Samtidigt pågick i
olika fora en offentlig diskussion om behovet av folkskolor.
Hösten 1852 vände sig von Knorring till sällskapet med förslag om att grunda en folk
- realskola på Åland. Också nu utgick han från skattetungan, som tvang ålänningen att
vara både bonde och borgare, vilket i sin tur ställde krav på utbildning. I ett samtidigt till
sällskapets ordförande ställt brev utvecklade han ytterligare sina planer. Till sin
framställning fogade han en förbindlese av fem bönder i Godby att ställa husrum till
förfogande samt sockenstämmoprotokoll från Finström, Hammarland och Lemland
ävensom ett protokoll från ärkebiskopens möte den 10.3.1851 med Ålands prästerskap
(D XXIII 18 s. 213–223).
När framställningen behandlades av sällskapets utskott (A I 47 s. 108) fann detta
likväl bäst att föreslå sällskapet att von Knorring skulle hänvisas till länsstyrelsen och
domkapitlet. Vid plenum var emellertid ordföranden av annan mening (A I 47 s. 24) och
von Knorring uppmanades (B I 22 – 1.11.1852) att hos generalguvernören utverka
tillstånd att grunda en skola. Då utskottet återkom till ärendet (A I 47 s. 113) hade von
Knorring följt rådet och också kontraktsprosten Sadelin hade tillstyrkt hans planer.
Uppenbarligen erhöll von Knorring inom kort rätt att grunda sin skola. Redan vid
utskottets sammanträde den 10.6.1853 (A I 48 § 5) talas om ”den numera tillåtna
skolans inrättande” och den 26.8 bad von Knorring (D XXIII 18 s. 536) sällskapet hos
domkapitlet utverka förordnande för pastorsadjunkten J.W. Fontell att förestå skolan.
Dennes förbindelse och meritförteckning bilades. Sällskapet samtyckte (A I 48 – U §
6/30.8) men fick av domkapitlet beskedet att detta ej kunde giva det önskade förordnandet
eftersom skolan ej underställts domkapitlet. Utskottet beslöt då (A I 48 – U §
10/10.10) att själv utfärda förordnandet och att utse kontraktsprosten till inspektör (B I
22). I brev av den 1.11.1853 kunde så von Knorring (D XXIII 18 s. 599) underrätta
sällskapet om att den allmänna åländska folk - real - skolan i Godby den 4.10
högtidligen invigts med 41 gossar anmälda. Samtidigt redogjorde han för de tillämpade
inträdesfordringarna.
111