Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

2 Sällskapets kartläggning av förhållandena
År 1813 frånträdde Radloff sekreterarposten. Till hans efterträdare utsågs Carl Christian
Böcker, också han senare hugnad med professorstitel. Vid sidan av sitt sekreterarvärv
sysslade Böcker med arbetet på en statistisk beskrivning över Finland. I somliga fall
kunde han insamla materialet för detta i sällskapets namn, i andra fall gjorde han i eget
namn hänvändelser (A I 18 s. 47 – P § 12/22.6.1822). I en egen promemoria utbad han
sig 19.1.1822 uppgifter om de förnämsta lanthushållarna på olika orter. Från Viborgs
län fick han häradsvis givna uppgifter och dessutom avskrift av landshövdingens
16.7.1822 daterade och till senatens ekonomidepartement ställda utförliga berättelse om
landskulturens, handelns och näringarnas tillstånd i länet (D IV 3 s. 71–100).
I ett 7.9.1822 daterat cirkulär vände sig så sällskapet till landets förnämsta lanthushållare
med en begäran om upplysningar gällande lantbruket och dess förutsättningar på
deras hemort. Cirkuläret upptog 30 koncisa frågor (D V 11 s. 24). Svar på dessa frågor
infördes i sällskapets tryckta Underrättelser. Från Nykyrko socken och Kuolemajärvi
kapell gavs uppgifter av prosten A.B. Hornborg (4/1824 s. 45), från Walkjärvi av
prosten J.J. Stråhlman (6/1824 s. 10) och från Ruokolax med Rautjärvi kapell av prosten
A.G. Castegren (6/1824 s. 14). Manuskripten finns inte i arkivet. Däremot finns där en
av Stråhlman 21.10.1825 insänd ”Topograf-historisk Beskrifning öfver Walkjärvi
socken” (D VII 4).
För att fortlöpande få in uppgifter om förhållandena på olika orter byggde sällskapet
tidigt upp ett nät av korrespondenter. Av sekreterarna visade sig endast Böcker angelägen
om att vidmakthålla och utnyttja nätet. År 1824 föreslog han att kyrkoherdarna i
Ruokolax, Pyhäjärvi, Jaakkimvaara, Kronoborg och Walkjärvi – Castegren, J.H. Wolter,
H. Mechelin, Slottman och Stråhlman – skulle kallas till korrespondenter. Endast
Mechelin och Stråhlman antog kallelsen. De andra kom med undanflykter (A I 20 s. 32
b, 45 b och 59 b – P § 8/10.9, § 5/16.11 och § 3/7.12.1824, B I 12 nr 1679, D V 11 s.
224).
För åren 1817–1823 finns korrespondenternas på tryckta formulär avgivna rapporter.
De gav uppgifter om väderleksförhållandena, flyttfåglarna, fiskarnas lektid, jakt och
fiske, örternas blomningstid, grödornas utveckling och skörd samt om prisförhållandena.
Från Tohmajärvi rapporterade prosten P. Wallenius och gav beskedet att ”förhållandena
är ungefärligen enahanda i Kides, Pelgjärvi och Kesälax” (D IV 6 s. 21 och 66,
Underrättelser 6/1817 s. 42). Vidare finns prosten A. Molanders rapporter från Ilomantz
(D IV 6 s. 20 och 44) samt uppgifter från Valkjärvi (Underrättelser 8/1826 s. 77–81).
Under Böckers tid utförde sällskapet ett omfattande utredningsarbete gällande landets
skogar, kärr och mossar. Det skedde dels på eget initiativ, dels till följd av KMt:s
uppdrag att inkomma med betänkanden (D I 1 s. 79 och 81). För att få in sakuppgifter
och synpunkter vände sig sällskapet till sina medlemmar och till landshövdingarna. Sitt
svar om skogarna daterade landshövdingen Carl Wallén i Viborg 6.3.1818 (D XX 1 s.
156). I det gav han uppgifter också om vattendrag, sjöfart och industrier. Några månader
senare avgav han direkt till KMt ett vidlyftigt memorial om skogarna i sitt län. Också
det finns i sällskapets arkiv (D XX 1 s. 4). Från Walkjärvi svarade Stråhlman och från
Tohmajärvi Wallenius (D XX 1 s. 84 och 113). Svar om kärren finns i bandet D XX 2
(s. 56–61 och 78).
År 1887 lät sällskapet på senatens uppdrag statsagronomen K.J. Forsberg undersöka
Leipäsuo mosse i Mohla. Handlingarna i ärendet finns inte i sällskapets arkiv. De sändes
av sällskapet 9.5.1887 under nr 378 till Jexp. (B I 33).
164