Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

preciserade de frågor om vilka det önskade upplysningar (B I 5 s. 112– i och
Redogörelse 1816– s. 16). Till dem hörde sådant som gällde magasinens historia.
Med stöd av det influtna materialet uppgjorde Böcker 17.10.1818 ett förslag till
betänkande om magasinsinrättningens förkovran. I det gav han i tabellform en översikt
av magasinens historia (A I 14 s. 152 – BU § 1/19.12.1818, mem. s. 153). Förslaget (D
VI 3 s. 120) trycktes och sändes till korrespondenterna för kommentarer. När svaren (D
III 2 s. 24–) hösten 1820 upptogs till behandling (A I 16 s. 180 – BU § 1/30.10)
antecknade man att förslaget till betänkande hade uppsatts efter tätt på varandra följande
missväxtår. Numera kunde man se ljusare på landets möjligheter till självförsörjning,
och det synsätt som framlagts i sällskapets årsberättelse (Redogörelse 1819– s. 5–)
borde därför komma till synes i betänkandet. Plenum omfattade BU:s förslag. Betänkandet
expedierades 22.2.1821. I konceptboken (B I 9) föregås det av ett interfolierat
exemplar av det till korrespondenterna sända förslaget nu med Böckers rättelser och
tillägg. Böcker ansåg att sockenmagasinen svårligen kunde fylla alla de anspråk som
ställdes på dem och efterlyste statsmaktens åtgärder för att trygga spannmålens pris. Där
sockenmagasin fanns borde deras avkastning användas för att bekosta fattiga barns
underhåll och undervisning.
Det av Böcker organiserade fortlöpande insamlandet av uppgifter om sockenmagasinens
tillstånd ledde till att det småningom samlades ett vidlyftigt material i
sällskapets arkiv. Detta material finns i banden D III 3–6, D VI 3 s. 22– och D XXIII 2–
3. Ifrågavarande serier är registrerade i arkivets kartotek. Yttermera finns det några
rapporter i BS 18 A s. 39–46).
3.3.11 Om skogshushållningen
Den 2 maj 1817 anmodade KMt (D I 1 s. 79) sällskapet att efter verkställda forskningar
och insamlade underrättelser inkomma med förslag om skogshushållningen i landet.
Redan föregående höst hade sällskapets intresse riktats på skogsfrågor och sällskapet
hade bett landshövdingarna om upplysningar (A I 13 s. 78 – P § 5/1.7.1817 och B I 4 s.
103 b). Uppenbarligen hade också de avfordrats utlåtanden av KMt. Många landshövdingar
vände sig i sin tur till kronofogdarna. Sällskapet vädjade naturligtvis också
till sin medlemskår och främst till korrespondenterna (Underrättelser 5/1816 s. 61).
Materialet från landshövdingarna, kronofogdarna och korrespondenteran bildar bandet
D XX 1 i sällskapets arkiv.
För att hinna sammanställa det rika materialet utverkade sällskapet förlängd tid hos
KMt för att avgiva sitt förslag (B I 6 – 2.2.1818 och A I 14 s. 17 b och 63 – P § 10/2.2
och § 2/25.4.1818). Böckers förslag till betänkande tillställdes korrespondenterna för
utlåtande (B I 6 – 2.5.1818). Våren 1819 rekapitulerades hela ärendet utförligt och i maj
1819 godkände sällskapet BU:s förslag till betänkande (A I 15 s. 34 och 33 b – BU/3.4
och P § 4/7.5.1819). Hur betänkandet utformades av Böcker framgår av hans utkast (BS
15 s. 203 och B I 7 nr 1199).
Måhända finns det något samband emellan detta betänkande och en på franska avfattad
20 sidor lång stympad utredning av Böckers hand, där uppmärksamheten riktas
mot skogen som en borgen för Finlands framtid (BS 17 s. 110).
35