Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

1 Några märkesmän i vår historia
A n d e r s C h y d e n i u s
När Hushållningssällskapet stiftades var Chydenius redan nära sjuttio år. Blott fem år
fick han utnyttja detta nya forum för att föra fram sina tankar. Det gjorde han emellertid
med den vitalitet att sällskapets arkiv har blivit en värdefull källa för forskningen om
Chydenius och om hur samtida upplysta män såg på honom.
Den källan har blivit utnyttjad av Georg Schauman i hans Biografiska undersökningar
om Anders Chydenius jämte otryckta skrifter af Chydenius. Boken är tryckt
1908. Sedan dess har emellertid sällskapets arkiv ordnats om i nya serier och dess
enskilda band fått ny numrering. Schaumans hänvisningar till bandens nummer stämmer
inte längre. Redan detta gör det motiverat att bereda Chydenius en plats också i föreliggande
häfte.
Med det anseende den åldrande Chydenius åtnjöt var det naturligt att Hushållningssällskapets
stiftare var angelägna om att få räkna honom bland sällskapets medlemmar.
Han invaldes redan hösten 1797 och i sällskapets äldsta matrikel (E I 1 s. 16) intar hans
namn det nittiofjärde rummet.
Följande sommar tillställde Chydenius sällskapet en redogörelse (D XXIII 8 s. 1) för
väderleksförhållandena och årsväxten i sin hemtrakt. Den är daterad i Gamla Karleby
2.8.1798 och slutar med att påpeka hur värdefullt det varit att Österbottens städer genom
import av spannmål kunnat medverka till att vinterns hotande hungersnöd avvärjts: ”I
synnerhet har Jakobstad warit nog lyckelig at i tid från Riga få hem flere tusende tunnor
råg, den de hulpit landet med en tunna ritorr skön råg emot 2 tunnor tiära den allmogen
altifrån Witasaari, Saarijärvi, Alajärvi till med Laukas boer nedsläpat efter den nya
wägen genom Perhå Capell, som i år wist sin stora nytta och räddat mången menniskas
lif.”
När sällskapet något år senare utsåg korrespondenter runt om i landet, blev
Chydenius en av dem (A I 2 s. 67 – P § 4/15.4.1800). Deras uppgift var att insända uppgifter
av den art, som ingått i Chydenius brev. Någon enhetlig korrespondentrapport
torde han emellertid aldrig ha insänt.
Grundtankarna i Chydenius ekonomiska liberalism och hans syn på statsmaktens roll
vid näringslivets upphjälpande finns framlagda i ett utförligt ”Förslag til Lappmarkernes
uphjelpande af A. Chydenius” (D IV 7 s. 7). Det är odaterat och osignerat och finns ej
upptaget i sällskapets brevdiarium, ej heller nämns det i protokollen. Schauman, som
infört förslaget i sin bok, förmodar att Chydenius aldrig sänt det till sällskapet, utan att
hans systerson Jacob Tengström, sällskapets ordförande 1802, har fogat det till arkivet.
Chydenius välkända tankar dominerar också ett av svaren på sällskapets 1798 utlysta
prisfråga: ”Hvilcka äro de hinder som fjätra Finska Landtmannens idoghet? och hvilcka
69