Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

3.3 Utbildningen på lanthushållningens område
3.3.1 De första initiativen
Hösten 1840 öppnades Mustiala lantbruksinstitut, som ju var underställt Hushållningssällskapet.
Ett år senare vände sig von Knorring (D II 5 s. 119) till sällskapet med
förslag om att sällskapet ”för att befordra näringsgrenarna och för att väcka slumrande
krafter till uppmuntran för boskapsskötseln på Åland” skulle utlova inspektoren på
Grelsby, H.P. Silvius, en viss ersättning för var och en som han tog i lära för att
undervisas i boskapsskötsel, ost- och smörberedning. Silvius var svensk undersåte, men
hade intyg över att han skött schäferiet och osttillverkningen på Jockis. Nu hade han
erbjudit sig att undervisa ”utan minsta fördöljande av något”. Sällskapet ansåg det vara
bra med undervisning, men ej till det begärda priset då ju ”ostkonsten kunde inhämtas
också på Mustiala” (A I 37 – ÅU § 3/25.2). En uppmaning till von Knorring (B I 19 s.
76) att försöka nedbringa priset torde ej ha lett till önskat resultat.
Hösten 1856 var lantbrukets skolfråga åter aktuell inom sällskapet. Den 24–
26.10.1856 lade sällskapet sista handen vid ett senare i tryck utgivet utlåtande till KMt
(B I 23) om jordbrukets och lantmannagärningarnas upphjälpande, vilket berörde också
skolfrågor. Samma höst öppnades på sällskapets initiativ en närmast för blivande fogdar
avsedd skola på Västankärr gård i Kimito. Den 1.10.1856 anhöll prosten Sadelin (D
XXIV 3 no 3935) att sällskapet skulle ihågkomma Åland ”då Finland genom KMt:s nåd
skulle hugnas med flere lantbruksskolor”. Sällskapet lät prosten veta (A I 51 – U §
7/12.12 och B I 23) att det hoppades att dess i oktober avgivna utlåtande skulle leda till
att Åland i sinom tid fick sin skola.
I sina den 27.9.1860 daterade statistiska uppgifter över Åland framhöll von Knorring,
efter att ha uppgivit att ett hushållsgille blivit stiftat, att en större båtnad skulle
tillskyndas om en lantbruks- eller rättareskola kunde inrättas. Helst borde den ställas i
samband med elementarskolan i Godby (D XXIV 7 nr 4670). ”Lära med tillämpning i
göra böra alltid förenas.” Sitt odaterade förslag till en lantbruksskola insände han
emellertid först 16.2.1864 och nämnde då att han för ett par år sedan sänt det till senator
Gripenberg (D XXIV 11 – inte diarieförda). – Av berättelserna om von Knorrings
flickskola framgår att i den undervisades också i husdjursskötsel.
År 1880 inbegärde senaten sällskapets utlåtande om en av 33 personer till KMt riktad
ansökan om inrättande av en jordbruksskola på Åland, förslagsvis i Bomarsund.
Framställningen och Gibsons förordande utlåtande samt sekreteraren Rönnbäcks förslag
till avstyrkande ingår som bilaga till bestyrelsens protokoll (A I 75 – St § 2/27.10).
Gibson, som under sommaren besökt Bomarsund, gav en skildring av förhållandena på
det efter kriget försummade fästningsområdet och föreslog att där skulle anläggas en
jordbruksskola för 10–12 manliga och 4–6 kvinnliga elever. Också fiske borde ingå i
undervisningen. Rönnbäck åter ansåg att det först gällde att åstadkomma en större skola
i varje län. Först därefter kunde man börja tänka på små lokala skolor. Plenum
omfattade hans åsikt (A I 75 – P § 2/1.11). Sällskapets yttrande ingår i konceptboken (B
I 32 no 899) och infördes i Handlingar (1878–1883 s. 67–69). När så sällskapet i slutet
av år 1884 anmodades (A I 80 s. 133) att föreslå plats för en jordbruksskola i länet
angav det Tuorla utanför Åbo och Koivisto utanför Björneborg.
128