Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

visserligen fanns mejerier, men att det fanns endast ett bolagsmejeri. De följande åren
förändrades läget så, att när sällskapets sekreterare efter sitt besök på Godbyutställningen
1897 redogjorde för sina intryck kunde han meddela att elva bolags- eller
andelsmejerier var i verksamhet på Åland (A I 92 s. 152). – Våren 1895 hade
Lantbruksstyrelsen (D I 8 s. 105) anmodat sällskapet skaffa säkra uppgifter om antalet
mejerier och sällskapet hade vänt sig till fem personer på Åland (A I 90 s. 76), men de
inkomna svaren sändes till Lantbruksstyrelsen (Kopieboken s. 687) utan att införas i
sällskapets handlingar.
År 1909 vände sig Föglö lantmanna- och fiskargille till sällskapets och bad att dess
konsulent skulle besöka orten för att åstadkomma ett andelsmejeri (A I 104 s. 111).
Efter ett besök på Åland år 1913 påpekade sällskapets sekreterare (A I 108 s. 66)
svårigheterna att få mejerister till de tolv mejerierna där.
3.7.4 Husdjursskötselns övriga grenar
I januari 1907 konstituerades Egentliga Finlands Hästavelsförbund (Redogörelse 1906 s.
52). Det omfattade även Åland. Redan under sitt första år anordnade förbundet en
stamboksintagning också här och prisdomarna blev positivt överraskade av vad de såg
(Årsberättelse 1907 s. 54). Även de följande åren anordnades stamboksintagningar eller
utställningar på Åland (Årsberättelse 1908 s. 59, 1909 s. 88, 1910 s. 106, 1911 s. 97,
1912 s. 55 och 1913 s. 62).
I sin verksamhetsberättelse för år 1907 (Årsberättelse s. 157) nämner konsulent
Bremer korsningar med cheviotbagge på Åland och påtalar de vanligaste felen vid
fårskötseln. I sin berättelse för år 1909 (s. 209) beklagar han att planerna på en
fåravelsstation på Åland strandat.
År 1904 förordade sällskapet en framställning om anslag för ett blivande svinavelscentrum
på Grelsby, men senaten förkastade framställningen (Årsberättelse 1904–
05 s. 86).
I sin berättelse för år 1907 uppger Bremer att hönsskötseln tagit fart på Åland tack
vare att försäljningen ordnats genom äggringar (Årsberättelse 1907 s. 157).
3.7.5 Skogsbruket
Vid lantdagen 1897 petitionerades om statsanslag åt hushållnings- och lantbrukssällskapen
för skogsbrukets främjande. Sällskapet anmodades inkomma med ett
utlåtande, vilket infördes i dess Handlingar (1898 s. 67–69). Följande år tilldelades
sällskapet ett statsanslag för skogskulturens främjande och anställdes en forstmästare
och en skogvakt.
De viktigaste uppgifterna om sällskapets verksamhet gällande skogsbruket på Åland
finns lätt tillgängliga i sällskapets tryckta årsböcker. Ytterligare uppgifter ingår i
tjänstemännens rapporter i serien D XXIV.
År 1901 besökte forsmästare Lång Brändö och Kökar för att undersöka möjligheterna
för skogsplantering (Handlingar 1901 s. 102 och 192). Följande år (Handlingar 1902 s.
122 och 214) planterades i Lappo 3.000 plantor tall, 50 cembratall och 50 lärkträd. År
1903 efterträddes Lång av forstmästare Broberg. Det året såväl som de två följande
besökte båda han och skogvakten Wägg Åland. År 1907 fick sällskapet i sin tjänst Erik
Olsson från Sverige som skogsvårdsintruktör. Han kvarstod till sin död år 1913 och
avgav i sällskapets årsböcker införda utförliga redogörelser för varje gård han besökt.
145