Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

omöjliga i att fullgöra uppdraget att avfatta en statistisk beskrivning över Finland om
han ej fick åtminstone i ett års tid odelat ägna sig däråt. Han anhöll om ett års tjänstledighet
och föreslog i sitt ställe statssekreteraren Lars Arnell, med vilken han redan
träffat en preliminär överenskommelse. Framställningen bifölls (A I 27 – P §
6/26.3.1832).
När tjänstledigheten led mot sitt slut meddelade Böcker att han funnit att den
statistiska beskrivningen krävde ytterligare tid och bad om förlängd tjänstledighet till
1.11.1834 (D XXIII 16 s. 165). Beredningsutskottet tillstyrkte, men vid plenum tog
Mannerheim till orda (A I 28 – BU § 1/22.2 och P § 25/11.4.1833). Han ansåg att
sällskapets sekreterare måste vara drivfjädern för sällskapets verksamhet och att författandet
av en statistik inte ägde någon gemenskap med sällskapets göromål och därför
inte borde få upptaga sekreterarens tid framom andra angelägenheter. Böckers anhållan
avslogs och han förständigades att återupptaga sin tjänstgöring 1.5.1833. Böcker svarade
med att be om avsked med pension (D XXIII 16 s. 171, A I 28 – P § 2/22.4.1833).
Avskedet beviljades men pensionsfrågan ansågs diskutabel. Arnell förordade pension
och framhöll att man borde beakta Böckers verkliga förtjänster och framför allt inte fick
glömma att han efter all sannolikhet aldrig uppsåtligen felat, aldrig sökt egen olovlig
vinning, men blott bemödat sig om att på egen hand nyttigt verka för att befordar
sällskapets syften. Det slutade med att Böcker på von Haartmans förslag beviljades det
föreslagna beloppet 400 rubel banko, men inte som pension utan som årligt arvode för
att författa almanacksavhandlingar och uppgöra register till protokollen från hans egen
tid (A I 28 – BU + EU § 1/25.4 och P § 7/2.5.1833). Ingendera uppgiften fullföljdes,
men arvodet fortsatte att utgå.
Böckers egen syn på hur hans sekreterarbana lyktades finns framlagd i ett brevkoncept
utan adressat och datum, skrivet i Nådendal (D XXIII 25): ”Du torde hava dig
bekant huru sedan efter Akad. flyttning och då Hushspts partes constituentes förnäml.
kommo att bestå dels av några desp. magnater, dels och i synnerhet av unga hetsiga
jurister jag såg mig intet vidare kunna där uträtta, och huru Spt (nota bene det i Åbo
vistande) och jag blevo till den grad ledsna vid varandra att de med fägnad sågo mig
begära ett avsked, som jag annars ofelbart fått obegärt.
Jag prisar emellertid såsom en Guds milda försyn att jag sålunda blev ledd till det
helt och hållet åt vetenskap ägnade liv jag nu för. Jag drog mig undan till Nådendal där
några vänner köpt mig en gård och skaffat mig ett litet jordbruk, vilket jag besitter
hyres- och arrendefritt. Jag borde och önskar kunna helt ägna mig åt ett uppdrag, som
jag redan längre tid ägt av regeringen, att arbeta för en statistik över Finland, men störs
däruti av den absoluta omöjligheten att slå mig ut, utan en mängd distraherande arbeten
för min utkomst.”
8 Böckers arbete med en statistisk beskrivning över Finland
8.1 Uppdraget och uppdragsgivarna
Böckers ofullbordade bemödanden att åstadkomma en statistisk beskrivning över
Finland har utgående från andra källor än Hushållningssällskapets arkiv så utförligt
behandlats av Rabbe och av Mead att följande redogörelse kan inskränkas till att visa
hur arkivet ytterligare kan belysa ämnet.
Böckers skildring av sina kontakter med Armfelt när han blev Hushållningssällskapets
sekreterare låter uppgiften att beskriva Finlands näringsliv och dess naturliga
45