Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Tanken på en skola för flickor på Åland skymtar första gången i ett den 5.8.1841
daterat brev från von Knorring (D II 5 s. 122). Då gällde den utbildning i kvinnlig
hemslöjd. Enligt brevet hade länsman Lignell lovat inrätta en sådan skola på Haga.
Det skulle emellertid dröja innan utbildningen kom i gång. År 1844 gav sällskapets
sekreterare utskottet till känna (A I 39 –U § 5/13.6) att von Knorring i ett enskilt brev
meddelat att en tidigare elev från sällskapets skola i Åbo önskat etablera en spinnskola
på Åland och att det enligt von Knorrings uppfattning med hänsyn till den totala bristen
på slöjder och näringar på Åland vore av största vikt att skolan kunde etableras, så att
man kunde avhjälpa den penningbrist som följt av att handeln med Sverige avtynat.
Utskottet ställde sig emellertid avvisande.
Åtta år senare återkom von Knorring i ett memorial av den 1.9.1852 (D XXIII 18 s.
208). Nu föreslog han en skola med 2 vävstolar och 4–6 spinnrockar. Samma person
som senast varit aktuell skulle förestå skolan. Denna gång ställde sig utskottet positivt,
men beklagade att sällskapet ej hade medel disponibla för det goda ändamålet (A I 47 s.
102 och B I 22 – 16.9.1852).
År 1856 meddelade von Knorring emellertid i ett memorial av den 25.2 att han fått
guvernörens tillstånd att inrätta en kvinnofolkslöjdskola i Godby och bad att sällskapet
skulle taga skolan under sitt beskydd, utse inspektör och meddela sina åsikter om hur
skolan borde arbeta samt yttermera dels skänka utrustning för skolan, dels tillåta att
sådan förfärdigades vid den redan etablerade slöjdskolan i Godby. Detta memorial har ej
påträffats i arkivet. Utskottet ansåg att ledandet av den nya skolans öden ej ankom på
sällskapet (A I 51 – U § 8/4.4). Skolan fick emellertid den utrustning som sällskapets
hemslöjdsskola i Åbo kunde avvara och i september 1856 öppnades skolan på Finströms
gård (A I 51 – P § 10/17.6 och U § 4/13.8, § 5/12.9 och § 12/12.12 samt B I 23).
En teckning av skolornas bakgrund borde rimligtvis också ge en översikt av hur deras
grundare såg på ändamålet med sådana skolor och på vilka krav de borde fylla. Hösten
1854 uppställde sällskapet en prisfråga att besvaras före februari 1856 (A I 49 – U §
6/23.10). Frågan lydde: Huru böra sockenskolor i Finland organiseras för att motsvara
ändamålet och allmänhetens rättvisa fordringar i detta avseende? Det som nästbäst
bedömda svaret hade insänts av von Knorring. Också det ansågs värd en belöning och
att införas i sällskapets Handlingar (A I 51 – P § 11/17.6.1856). Där finns det emellertid
inte, men väl i sällskapets boksamling (Diverse 39) under titeln ”Förslag till Folkskolor
och Ensaksskolor, samt Beskrifning om Ålands Under-wisningswerk”.
2.5.2 Kort översikt av skolornas öden
Den hösten 1853 i Godby öppnade folkskolan utvidgades redan i januari följande år med
en skola för träslöjd och litet senare med en skola för metallslöjd. Till en del hade alla
skolor samma elever. I början av år 1855 öppnades ytterligare en navigationsskola i
förening med folkskolan. I den från skolorna i Godby fristående kvinnliga folkskolan på
Finströms gård, vanligen kallad flickskolan, hade undervisningen i hemslöjd en
framträdande plats. Våren 1856 startades också en ambulerande barnskola och våren
1857 talas det ytterligare om söndagsskolor i byalagen.
Hösten 1857 flyttades den två-åriga lägre elementärskolan på Åland, vilken före
kriget hunnit verka i tio år på Skarpans, till Godby och dess lägre klass förenades med
von Knorrings folkskola. Detta visade sig emellertid olyckligt och skolorna skildes år
1863 åter från varandra. Sedan förordningen om organisation av folkskoleväsendet den
11.5.1866 emanerat, bestämde senaten i mars 1867 att navigationsskolan skulle flyttas
112