Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
3.1.2 Länedejorna<br />
De första länedejorna tillsattes år 1865 i Kuopio län. Två år senare beviljades på<br />
sällskapets framställning statsanslag för tvenne länedejor i Åbo <strong>och</strong> Björneborgs län,<br />
vilka underställdes sällskapet. Befattningarna i länet indrogs år 1906.<br />
Länedejornas uppgift var att på rekvisition besöka enskilda gårdar för att undervisa i<br />
ladugårdsskötsel, mjölkhushållning <strong>och</strong> smörberedning. Den första länedejan för länets<br />
södra del blev mamsell Erika Wahlroos, väl kvalificerad för uppgiften (A I 63 – St §<br />
3/18.7 <strong>och</strong> D XXIV 15 no 302). Hennes första tjänsteresa gällde enligt von Knorrings<br />
förslag Åland (A I 63 – St § 3/28.4 <strong>och</strong> D XXIV 15 no 85 <strong>och</strong> 145), där hon besökte tio<br />
gårdar, bland dem sex prästgårdar. År 1874 bad von Knorring om ett nytt besök (D<br />
XXIV 21 no 182). Nu besökte Wahlroos Finströms prästgård <strong>och</strong> Bastö säteri (A I 69 –<br />
St § 12/8.6.1874). Ända från hennes tid infördes i sällskapets Handlingar detaljerade<br />
uppgifter om länedejornas besök på olika gårdar, vad de gjort <strong>och</strong> vad de erfarit.<br />
3.2 Av sällskapet avlönade resande rådgivare<br />
3.2.1 Stationerade utom Åland<br />
Den första av sällskapets tjänstemän som i dess ärenden besökte Åland var sekreteraren<br />
Pinello, vilken våren 1861 inspekterade von Knorrings skolor. Sekreteraren var ju länge<br />
sällskapets enda tjänsteman med uppgifter också utanför Åbo.<br />
Våren 1875 anställde sällskapet sin första resande rådgivare. Det var i trädgårdsskötsel<br />
<strong>och</strong> tjänsten blev bestående. Åland besöktes första gången av sällskapets<br />
trädgårdsinstruktör år 1878.<br />
År 1881 inledde sällskapet en ny form av upplysningsverksamhet. Då vidtalade det<br />
läraren vid Mustiala lantbruksinstitut, agronomen Uno Bremer, att hålla populära föredrag<br />
i lantbruk på olika håll i bygderna. År 1886 utsträckte denne, dåmera biträdande<br />
läneagronomen i Åbo <strong>och</strong> Björneborgs län, sin föreläsningsverksamhet också till Åland.<br />
Redan i april redogjorde han muntligt för sitt första besök på Åland (A I 81 s. 60) <strong>och</strong><br />
efter ytterligare ett besök avgav han en utförlig årsberättelse, daterad 15.1.1887 (D<br />
XXIV 34 <strong>och</strong> Handlingar 1886 s. 53–58). År 1887 höll han blott ett föredrag på Åland<br />
<strong>och</strong> följande år meddelade han att han ej längre komme att hinna med denna verksamhet<br />
på Åland, trots att sällskapet redan godkänt av honom själv framlagda planer på utökad<br />
verksamhet (A I 83 s. 32).<br />
År 1886 utverkade sällskapet ett särskilt statsanslag för att för tre år anställa en<br />
mejerikonsulent (A I 81 s. 57). Denne, Oskar Molander från Sverige, besökte Åland<br />
följande år (Handlingar 1887 s. 92).<br />
År 1899 erhöll sällskapet statsanslag för nötboskapsstammens förbättrande <strong>och</strong><br />
anställde som kreaturskonsulent agronomen Oskar Olsoni. Redan samma år besökte han<br />
Åland. Hans efterträdare, agronomen J.E. Rosenberg, besökte Åland åren 1902–1905.<br />
Sistnämnda år efterträddes han i sin tur av agronomen Ruben Bremer, som kvarstod till<br />
år 1913 <strong>och</strong> besökte Åland åren 1907–1912. Åren 1907–1909 besöktes Åland ofta av<br />
sällskapets rotfruktsodlingsinstruktör Johannes Sundell.<br />
Åren 1908–1910 avlönade sällskapet en manlig instruktör i kreatursskötsel, som<br />
också han besökte Åland, men uppgifterna härom är mycket knapphändiga. Han<br />
126