Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

han på skolornas skiljande från varandra och knappt en månad senare återkom han till
frågan (D XXIV 8 no 124 och 133, samt icke diarieförda).
I skrivelse av den 9.10.1861 (D I 3) gav senaten sitt samtycke till att den högre
elementarskolan skildes från slöjd- och navigationsskolorna. Den lägre elementarskolans
verksamhet borde ordnas i överensstämmelse med gymnasii- och skolordningen
av den 7.4.1856. Sällskapet anmodade nu (A I 56 – U § 4/25.10 och B I 24 no 347) von
Korring och Chydenius att gemensamt göra upp förslag till undervisningens ordnande.
Deras gemensamma betänkande gavs till teol.lic. Hornborg (A I 57 – U § 2/24.1) för
utlåtande. Först ett halvt år senare kunde Hornborgs den 14.6.1862 daterade utlåtande
fogas till utskottets protokoll och i protokollet för plenum ägnades ärendet sex sidor (A I
57 – P § 2/30.7 och U § 1/18.7). Så när som på förslaget om en klockarskola rådde
enighet. Ärendets behandling resulterade i en fyra sidor lång framställning till KMt (B I
25 no 239), som gav sitt bifall den 5.3.1863 (D I 3). Ärendet relaterades utförligt inför
utskottet (A I 58 – U § 4/21.3), vilket anmodade von Knorring och Chydenius att i
samråd ordna undervisningen (B I 25 no 169).
Chydenius tid var emellertid ute. När sommaren 1863 gick ut antecknades att han
avlidit (A I 58 – U § 3/17.9). Samma dag riktades till von Knorring en förfrågan (B I 25
no 400) om vad som på Åland gjorts för att ordna upp den nya bottenskolan. Redan i
juni hade von Knorring redogjort för skolornas svårigheter (D XXIV 10 – 8.6.1863) och
nu insände han en utförlig redogörelse för förberedande åtgärder för det åländska
folkskolväsendet (D XXIV 10 no 169). Den 16.2.1864 antecknade han helt kort i sina
upplysningar för år 1863 rörande Åland (D XXIV 10) att en botten- eller folkskola med
39 gossar den 16.9 öppnats i Godby, där de tidigare inrättade biskolorna fortsatte sin
verksamhet.
Statsmaktens besked om skolornas förflyttning och om sällskapets befriande från sin
befattning med dem gavs av senatens kansliexpedition den 24.7.1866 och av senatens
finansexpedition den 28.11.1867 (D I 4 samt A I 61 – St § 13/14.8 och P § 4/2.10 och A
I 61 – St § 9/28.12).
Avvecklandet av sällskapets befattning med skolorna inträffade under hungeråren. I
ett brev av den 15.10.1867 berörde von Knorring hur vintern 1867 påverkat skolarbetet.
Vidare framlade han reflexioner om hur folkskolväsendet på Åland borde ordnas.
Främst sysslade han dock med de praktiska åtgärder skolornas avvecklande förutsatte (D
XXIV 14 no 472). Redan den 23.7.1866 (D XXIV 13 no 207) hade han berört skolornas
och skolbyggnadernas förflyttning samt ritat en skiss av skolhusets gavel (A I 61 – St §
15/14.8).
Sitt största intresse ägnade von Knorring i avvecklingsskedet navigationsskolans
framtid. Den 21.7.1866 (D XXIV 13 no 206) föreslog han att sällskapet skulle utverka
rätt åt skolan att utexaminera Östersjöskeppare. Sällskapet avböjde emellertid då hans
förslag (A I 61 – P § 5/2.10). Den 15.10.1866 föreslog han att skolan skulle ställas på
fast publik grund (A I 61 – St § 16/31.10 och C I 7 no 273). Bestyrelsen uppgjorde
förslag till motsvarande framställning, vilken omfattades av plenum (A I 62 – St §
17/26.2 och P § 9/14.3 samt B I 27 no 148) med av föreståndaren för navigationsskolan
i Åbo, kapten K.E. Stenius, gjorda tillägg gällande utbildningen. Då hade bestyrelsen
redan på von Knorrings förslag utsett medlemmar i en styrelse för skolan samt ombett
honom att som självskriven inträda i denna styrelse (A I 62 – St § 6/30.1 och B I 27 no
18–26).
Den av von Knorring våren 1867 insända årsberättelsen över navigationsskolan överlämnade
sällskapet till kapten Stenius för utlåtande (A I 62 – St § 6/10.5). Det starkt
119