Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

tas upp. Så blev också fallet, men innan man hunnit så långt hade ivrarna för ett
fristående sällskap på Åland hållit ett möte den 3.2, följt av Ålands lantbrukssällskaps
konstituerande möte den 18.3. Det nya sällskapet skrev till KMt, bifogade stadgar och
budget och bad om direkt statsunderstöd (D I 12 s. 44–46). Jordbruksexpeditionen inbegärde
genom Lantbruksstyrelsen (D I 12 s. 34–36) sällskapets utlåtande. Sällskapet
bad att få se den åländska framställningen (A I 106 s. 115). När ärendet den 9.11.1911
togs upp i sällskapets förstärkta styrelse var också företrädare för åländska gillen med
(A I 106 s. 147). Sällskapet ställde sig avvisande (B I 36 – 1912 s. 22–28). Sekreterarens
förslag till utlåtande godkändes i princip, men skulle genomses av ordföranden (A I 107
s. 60). För ärendet redogjordes utförligt i sällskapets Årsberättelse 1911 (s. 8–9 och 63–
65). Enligt ett brev av den 9.7.1911 från Vårdö lantmanna- och fiskargille hade
kommunalstyrelsen tillfrågats om kommunen ville förorda Ålands lantbrukssällskap,
vilket givit gillet anledning att vända sig till Hushållningssällskapet med en anhållan om
att få kvarstå i sällskapet (D XXIV 66 – 25.7). – Samma inställning hade man i
Kumlinge (D XXIV 66 – 9.11).
Medan sällskapet förberedde sitt avvisande utlåtande inleddes på Åland ett
händelseförlopp, som skulle bringa den segslitna frågan till ett positivt avgörande.
Interimstyrelsen för Ålands lantbrukssällskap inbjöd Hushållningssällskapet (D XXIV
66 – 25.7) till ett diskussionsmöte den 30.7.1911 i Godby (A I 106 s. 115). Protokollet
från detta möte, vid vilket sällskapets sekreterare var med, finns i D XXIV 68 – 20.2.
Vid mötet föreslog redaktör Julius Sundblom att frågan om misshälligheterna mellan
sällskapet och Åland skulle överlämnas till en jämkningskommitté, där utom de båda
parterna också Lantbruksstyrelsen och de svenska lantbrukssällskapens förbund skulle
vara företrädda. Så blev beslutet. Ålands lantmannaförening utsåg den 6.11 agronomerna
Lönegren och Rosenberg till sina företrädare samt bad i brev av den 4.1.1912
sällskapet bestämma tid och plats för sammanträdet. Hushållningssällskapet utsåg sin
ordförande och sekreterare (A I 107 s. 52) till medlemmar i kommittén. Häremellan
hade interimstyrelsen för det åländska sällskapet (A I 106 s. 144) gjort en liknande
hänvändelse till sällskapet, som likväl förklarat att den ej hade någon talan.
3.4.4 Delegationen för Ålands lantmannagillen
Trots att Hushållningssällskapet omfattat tanken på en jämkningskommitté dröjde det
innan det sammankallade denna (Kopieboken 1912 s. 460, 489, 696 och 839). Den
3.11.1912 kunde kommittén äntligen sammanträda. Protokollet finns i D XXIV 69 –
8.12. Man enades om att särförhållandena på Åland betingade en organisation som
kunde tillvarataga och bevaka Ålands intressen och att en delegation därför på
sällskapets initiativ borde bildas bestående av ombud för samtliga på Åland verkande
och under sällskapet stående gillen. Likaså var man överens om att Ålands
lantmannaförening icke längre behövdes. Tanken på en dylik delegation hade tidigare
förts fram av den på Åland lika väl som av sällskapet betrodde Fridolf Sundberg (A I
107 s. 58).
Först till den 29.9.1913 sammankallade sällskapet (B I 37 – 1913 s. 57) företrädare
för gillena till ett möte. Protokollet finns i D XXIV 69 – 6.12. Sällskapets styrelse (A I
108 s. 118 och 124 bilaga) godkände stadgar för den blivande gillesdelegationen. I dessa
uteslöts de öståländska skärgårdskommunerna utom Vårdö. Innan året gick ut kunde
sällskapet (A I 108 s. 131) konstatera att de vid mötet den 3.11.1912 formulerade
önskemålen blivit förverkligade. Delegationens för Ålands lantmannagillen konstitu-
138