Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Sverige (BS s. 101). von Knorring framlade också ett förslag om en bondetidning ”för
ålänningar och svenskar i Finland” (BS 19).
2.3 von Knorring som sällskapets korrespondent
År 1859 återuppväcktes den avsomnade korrespondentinstitutionen. I sällskapets tryckta
Handlingar (IV 4 s. 66–69) infördes ett utdrag ur utskottets protokoll för den
25.11.1859 och ett memorial till de 38 utsedda korrespondenterna. För Åland utsågs von
Knorring. Han var en av de få som verkligen insände rapporter. Det gällde att
regelbundet insända underrättelser om åtta i memorialet angivna punkter:
1. väderleksförhållandena
2. märkliga naturföreteelser
3. fiske och jakt
4. folkbildning
5. sockenbeskrivningar
6. statistiska uppgifter
7. anmärkningsvärda företag
8. husdjursskötseln
I arkivet finns följande rapporter från von Knorring, anförda enligt sin datering:
27.9.1860 i D XXIV 7 no 4670
20.3.1861 i A I 56 före utskottets protokoll 12.1.1861, om sjöfarten
22.2.1862 i D XXIV 9 no 36
25.2.1863 i D XXIV 10 no 51
16.2.1864 i D XXIV 10, icke diarieförd
Stundom gav von Knorring också i brev gällande hans skolor uppgifter som belyser
några av de ovan angivna åtta punkterna.
2.4 Åländska önskemål om handeln och samfärdseln
Den 15.12.1853 (D I 2) anmodade KMt sällskapet att utlåta sig om en av invånarna i
Ålands härad gjord ansökan om rätt att med egna fartyg utifrån införa varjehanda varor
samt om ”åtskilliga andra personers” ansökan om att på Åland få upplägga och till
ortens inbyggare föryttra salt och andra förnödenheter. I samma skrivelse nämndes
liknande önskemål också från andra håll och hänvisades till den handelsfrihet som
förunnats Salo köping. Sällskapet anmodades ej blott uttala sig om nyttan för jordbruket
och lantmannagärningarna av en större handelsfrihet och om den skada därav kunde
åsamkas städerna, utan också föreslå regler för handlandes antagande.
Uppdraget gav anledning till en lång och i protokollen utförligt relaterad
principdiskussion (A I 49 – U § 2/9.3 och P § 2/15.3 samt A I 51 – U § 2/25.4 och P §
7/17.6). Under ärendets gång förändrades sällskapets inställning och i sitt utlåtande (B I
23) ansåg det att en köping vore särskilt behövligt på Åland ”i anseende till denna
ögrupps avskilda läge och avstånd från stad”. Vidare ansåg sällskapet att guvernören
borde få tillstädja några personer att på från städer och köpingar avlägsna orter
tillhandahålla allmogen salt och andra förnödenheter.
Vid denna tid tog sällskapet ställning också till åländska önskemål om förbättrade
sjöförbindelser inom Åland. De önskemålen hade formulerats av von Knorring i hans
den 20.3.1861 insända korrespondentrapport. I fem punkter sammanfattade han vad som
110