Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

En större, hela Åland omfattande utställning torde ej ha anordnats förrän år 1910 och
då i Mariehamn den 23–25 september med Ålands lantmannaförening som arrangör och
med inemot sextusen besökare. Uppgifter om utställningen ingår i sällskapets
Årsberättelse (1910 s. 347).
3.6 Jordbrukets försöksverksamhet
Våren 1907 tog Finlands Utsädesförening initiativ till lokala fältförsök och sortförsök
med havre och rotfrukter utlades också på Haga (A I 102 s. 112, D XXIV 60 – 22.5 och
Årsberättelse 1907 s. 44). År 1908 anordnades inga försök, men år 1909 utlades några
demonstrationsfält (Årsberättelse 1908 s. 49 och 1909 s. 64). I början av år 1910
antecknades att Fridolf Sundberg insänt redogörelse för på Örnäs utlagda försök (A I
105 s. 57 och D XXIV 65 – 21.1). För utställningen i Mariehamn samma år utlade
Sundberg 65 demonstrationsrutor med potatis och lucern. En utförlig redogörelse
infördes i sällskapets Årsberättelse 1910 (s. 82–84).
Sommaren 1910 meddelade professor Gösta Grotenfelt (D XXIV 65 –5.10) att han
och professor Arthur Rindell erhållit förordnande att föreslå platser för blivande filialer
till den statliga försöksstationen på Ånäs i Dickursby och hörde sig för om lämpliga
platser på Åland (A I 105 s. 125 och 138). Efter att ha besökt Åland föreslog sällskapets
sekreterare alternativt Fahlers ängar i Mariehamn och Grelsby kungsgård ( Årsberättelse
1910 s. 64).
I sin verksamhetberättelse för år 1910 redogjorde Fridolf Sundberg (D XXIV 66 –
13.5) för de resultat som erhållits på det i anslutning till lantbruksutställningen i
Mariehamn anlagda försöksfältet och fastslog framsynt: Det är ändå en början till ett
åländskt försöksfält. I sin berättelse för år 1912 föreslog han att sällskapet tills planerna
på en stor åländsk försöksstation kunde förverkligas skulle anlägga försöks- och
demonstrationsfält hos enskilda jordbrukare (A I 108 s. 65). Två år senare togs frågan
om ett försöksfält åter upp, nu på framställning av de åländska lantmannagillenas
delegation (A I 110 s. 103 och D XXIV 72 no 271), men sällskapet lämnade frågan
vilande i väntan på att planerna på en statlig försöksstation skulle klarna och på att den
slutliga platsen för lantmannaskolan skulle bli bestämd (Kopieboken 1915 s. 273).
3.7 Gårdsbruket
3.7.1 Premieringar belyser förhållandena på enskilda gårdar
Detaljerade uppgifter om förhållandena på enskilda föregångsgårdar insamlades vid av
sällskapet anordnade premieringar. År 1876 biföll Jordbruksexpeditionen (D I 6 s. 19)
till sällskapets framställning om att få anlita statsmedel för premiering av foderväxtodlingen
och i sällskapets Handlingar (1878–1883 s. 107) angavs de 14 punkter,
som beaktades vid premieringen. År 1881 godkändes ett tryckt formulär för bedömningen.
På dessa formulär införda bedömningsresultat finns för tre åländska gårdar (A I
78 s. 300, A I 79 s. 340 och D XXIV 36 no 249). Från tiden innan formulären togs i
bruk finns intyg för fyra gårdar (D XXIV 24 no 209, 223, 224 och 292). – Dessa
premieringar upphörde med år 1890 (A I 86 s. 194).
År 1909 inledde sällskapet (Årsberättelse 1909 s. 64) en vart tredje år återkommande
småbrukspremiering. Två av de tre premieringsdistrikten berörde Åland. Här anmäldes
varje premieringsår flere småbruk för bedömning, men det är tydligt att de åländska
142