Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Förord<br />
När Eino Jutikkala 1967 fyllde 60 år hedrades han med en festskrift, Näkökulmia<br />
menneisyyteen. Till den sände Londonprofessorn W.R. Mead en studie: ”Carl Christian<br />
Böcker, Suomen tilastotieteen unohdettu edustaja”. Uppslaget var väl funnet, för framom<br />
andra hade just Jutikkala vetat att utnyttja resultaten av Böckers statistiska arbete<br />
sådana de finns bevarade i den ”Böckerska samlingen” i vårt Riks<strong>arkiv</strong>. Uppgifter ur<br />
den samlingen ligger till grund för kartan nr 48, ”Maaseudun taloudellisia oloja 1830luvulla”,<br />
i Jutikkalas 1949 utgivna Suomen historian kartasto.<br />
När Ilmari Hustich 1971 i tidskriften Terra skrev ”Om avgränsningen av utvecklingsområden<br />
i Finland” påpekade han hur man med Böckers statistik som grund kunde<br />
draga ännu halvtannat sekel efter Böckers tid giltiga gränser för Finlands fattigbygder.<br />
Mead utnyttjade själv 1953 Böckers material i sin bok Farming in Finland <strong>och</strong> i<br />
Turun Yliopiston julkaisuja A XIII:2, ”Land use in early nineteenth century Finland”<br />
samt 1981 i Fennica 159:1, ”<strong>Finska</strong> Hushållningssällskapet as a source for the historical<br />
geography of Finland”.<br />
I slutet av 1970-talet utnyttjades den Böckerska samlingen av Arvo M. Soininen för<br />
hans bok Vanha maataloutemme med dess kartor <strong>och</strong> 1983 införde Ragna Ahlbäck i sin<br />
bok Bonden i svenska Finland 26 helsides eller dubbelsidiga tabeller byggda på Böckers<br />
material.<br />
Böcker hann emellertid hopbringa material också utöver det som finns i Riks<strong>arkiv</strong>et.<br />
En del av detta material presenterades 1845 av Jac. Fellman i Suomi, tidskrift i<br />
fosterländska ämnen: ”Sammandrag af Skörde-Observationer i Finland”. Härifrån<br />
överfördes uppgifter ett kvart sekel senare till Finlands Officiella Statistik III. De uppgifter<br />
som ligger till grund för Fellmans uppsats ingår i bandet D IV 6 i <strong>Finska</strong><br />
<strong>Hushållningssällskapets</strong> <strong>arkiv</strong>. Det bandet har utnyttjats också av Veijo Saloheimo för<br />
en uppsats i årsskriften Pohjois-Karjalan luonto 1981: ”Luonnonhavaintoja<br />
Ilomantsissa ja Tohmajärvellä 1818-1820.<br />
Man kan tryggt hävda att Böcker är mindre bortglömd i dag än när Mead skrev sin<br />
uppsats om honom. Böckers sakuppgifter om hans egen redan för länge sedan svunna<br />
tid kommer säkerligen också framgent att utnyttjas av forskningen. Andra, lika värdefulla<br />
upplysningar om den tiden är det numera svårt att uppbringa. Intresset för Böckers<br />
uppgifter väcker frågor om deras bakgrund <strong>och</strong> tillkomsthistoria. Beträffande dem<br />
brukar man hänvisas till F.J. Rabbes i Suomi 1852 införda uppsats ”Angående några<br />
förarbeten till en utförlig Statistik för Finland”. Långt senare, 1930, redogjorde Henrik<br />
Renquist i Terra 52 raljant men uppskattande för Böckers statistiska arbete. Det skedde<br />
i uppsatsen ”Suomen maantieteen esitöitä”. – Den samhälleliga bakgrunden för Böckers<br />
liv får sin Belysning i Olof Mustelins avhandling 1957: Studier i finländsk<br />
historieforskning 1809–1865.<br />
Böcker <strong>och</strong> hans verk vore värda en mera omfattande undersökning. En stor del av<br />
materialet för en sådan undersökning ligger i <strong>Finska</strong> <strong>Hushållningssällskapets</strong> <strong>arkiv</strong> <strong>och</strong><br />
tryckta <strong>skrifter</strong>. Föreliggande häfte är avsett att visa på detta material. Under sina<br />
11
Change language