Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

anteckna de svar jag får. Under resor har jag för detta ändamål upplinjerade blanketter,
sådana som här bifogade, och inför däri varenda uppgift. För mig låter detta sig göra
utan att väcka uppseende även under åkandet, emedan jag har den vana att alltid hava
papper och blyertspenna till hands för att anteckna gjorda reflexioner och idéer som falla
mig in.”
8.7 En fristående enkät om rior
Medan Böcker rimligtvis borde ha varit fullt sysselsatt med att bearbeta materialet för
sin statistiska beskrivning sysslade han med ett arbete om ”vårt finska sätt att ria säd”. I
ett 14.11.1836 daterat brev (BS 10) säger han att han ”oss emellan sagt är sinnad
competera om ett i Sverige utsatt stort pris” och i ett odaterat koncept till ett brev till
C.H. Anckarsvärd beklagar han att han av en svår sjukdom hindrats att inom utsatt tid
avfatta en skrift om sädestorkar. Samtidigt säger han sig ha för avsikt att i varje fall
fullända sitt arbete och insända det till lantbruksakademien (BS 19). Uppenbarligen
stannade det vid blotta avsikten.
Det material som han i denna avsikt insamlade ansluter sig nära till det som han
samlade enkom för sin statistiska beskrivning. Riorna nämns ju också i planen för den.
Också nu utsände han ett tryckt cirkulär. Det upptog 12 frågor och sändes till ett stort
antal enskilda personer runt om i landet. Cirkuläret saknar datum, men många av de
bevarade ungefär 50 svaren är daterade i december 1836 (BS 10).
Enkäten måste ha gjorts i gott samförstånd med Hushållningssällskapet, eftersom den
avslutas med påpekandet att svaren kunde insändas portofritt om de inneslöts i ett till
sällskapet adresserat omslag. Sällskapet hade uppenbarligen gett Böcker rätt i enkätens
slutord att svaren ”ofelbart bidraga till upplysande utav ett för Norden högst viktigt
ämne”. Tidigare hade det ställt sig reserverat till Böckers utnyttjande av dess fribrevsrätt
(A I 29 – BU § 1/28.10.1834).
8.8 Hur Böckers arbete ebbade ut
Hushållningssällskapets arkiv är fattigt på uppgifter om hur Böckers arbete ebbade ut.
Av okänt datum är ett memorial (D XXIII 19 s. 67) där Böcker säger sig vistas i
Helsingfors för arkivforskningar och ber att få låna vissa handlingar till sitt hem i
Nådendal. Den 4 juli 1835 sände han till landshövdingarna i Nylands och S:t Michels
län (D XXIII 19 s. 11) en påminnelse om att han ännu saknade blanketterna från deras
län.
Uppenbarligen hade Böcker vidtalat Carl Johan Lindelöf att sammanställa det
influtna materialet. I ett i Nådendal 2.12.1836 daterat brev redogör denne för sitt arbete
med tabeller om den sannolika livslängden och om folkhopens näring. Redan 2.3.1837
klagar han över att han lämnats utan ersättning och ber om intyg över den tid han varit
Böckers biträde (BS 19).
I sällskapets arkiv kan man inte finna andra tecken på uppdragsgivarnas otålighet
över dröjsmålet med de godkända planernas förverkligande än ett av Rehbinder
8.4.1837 daterat brev (BS 19). Böcker hade i början av året anhållit om ett understöd
från HKMt:s ”finska handkassa” som förskott eller för att senare återgäldas. Rehbinder
svarade att han inte kunde utverka något förskott, så mycket mindre som något prov på
ifrågavarande arbete ännu icke blivit av herr professorn avgivet.
53