Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

1 Uppgifter från tiden före 1850
1.1 Korrespondenternas rapporter och motsvarande uppgifter
I sällskapets första tryckta stadgar, antagna den 1.1.1799, förutsattes (§ 37) att sällskapet
skulle anmoda vissa ledamöter i varje landsort att brevväxla med sällskapet. De första
korresponderande ledamöterna, inalles 37, utsågs vid plenum den 15.4.1800. För Åland
utsågs landskamrer Lars Jung.
Vid samma plenum (A I 2 s. 67) fastslogs de ämnen, om vilka korrespondenterna
kvartalsvis borde insända uppgifter. För ärendets behandling redogörs utförligt i Utdrag
af Kongl. Finska Hushållnings Sällskapets Dagbok (1800 s. 67–71). De önskade
uppgifterna gällde följande punkter:
1. Väderleksförhållandena och fenologiska iakttagelser
2. Märkliga naturfenomen
3. Årsväxten
4. Skördeutsikterna
5. Jakt och fiske och andra binäringar
6. Förändringar i stadsnäringarna
7. Nya företag och försök
8. Kreaturssjukdomar och odjursskador
Vid samma tid gav J.P. Bladh i en prisskrift några uppgifter om Åland (Handlingar 1 s.
71 och 140).
Jungs första kvartalsberättelse (D XXIII 8 s. 25) ingår i utdrag i nyssnämnda Dagbok
(1800 s. 166–169). De närmast följande rapporterna från Åland har inarbetats i översikter
från olika orter och ingår i Dagboken för åren 1801–1803 (1801 s. 18–32, 35–48
och 54–57, 1803 s. 3–16, 30–32, 40–48, 51–64 och 68–80, 1803 s. 7–16, 20-32, 35-48,
51-64, 93–96 och 99-111).
I Dagboken för 1801 (s. 163) ingår också av Jung och av prosten Olof Hambræus
insända upplysningar om salthalten i vattnen kring Jomala, Vårdö och Kökar (A I 3 s.
185 och D IV 5 s. 88). Frågan hade aktualiserats genom den av Napoleon-krigen
framkallade saltbristen.
Med år 1803 upphörde Dagboken. Den efterträddes inom kort av Underrättelser från
Kongl. (Kejserliga) Finska Hushållningssällskapet. De utkom åren 1807–1809 och
1816–1828 samt fick i sin tur en efterföljare i Tidning för Landthushållare (1827–
101