Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

3.9 Hemslöjden
3.9.1 Enkäter
När sällskapet hösten 1866 förfrågade sig om behovet av potatisutsäde visade det sig att
behovet var allmänt, men att penningbristen avskräckte från att rekvirera det som
behövdes. Ett medel att avhjälpa bristen såg man i hemslöjd till avsalu. Inte minst
chefen för senatens finansexpedition, J.V. Snellman, ivrade härför. På hans tillskyndan
företog sällskapets sekreterare Jacob Alfthan hösten 1867 en resa i Östersjöprovinserna
för att utröna avsättningsmöjligheterna. Hans reseberättelse infördes i sällskapets
Handlingar (VI 2 s. 71–89). Samma höst tillställde Snellman sällskapet ett i Sverige
använt frågeformulär (D XXIV 14 no 516) och bad sällskapet utreda hemslöjdssituationen
genom en liknande enkät. Detta föranledde sällskapet (A I 62 – St § 8/28.12)
att sända en rundfråga till alla socknar i länet (B I 27 no 835). Svaren från Åland finns i
mappen D XXIV 15 enligt följande:
no 28 Kumlinge 76 Jomala
74 Saltvik 77 Sund
75 Hammarland 83 Finström, von Knorring
Ett sockenvis gjort sammandrag av enkätsvaren ingår i Handlingar (VI 2 s. 90–102).
År 1887 genomförde sällskapet på Finansexpeditionens anmodan en ny enkät
gällande hemslöjden. För dess uppläggning, frågor och resultat redogörs i Handlingar
(1887 s. 103–107 och 193–209). För att på Åland sköta enkäten utsåg sällskapet där 14
ombud, av dem sex kyrkoherdar (A I 82 s. 86). Materialet ingår i D XXIV 35 och A I 82
s. 181 -bilaga.
3.9.2 Utbildningen
År 1894 nödgades sällskapet i brist på medel avslå Ålands lantbruksgilles ansökan om
anslag för en kurs i vävning (A I 89 s. 76).
Kort efter 1910 års utställning i Mariehamn med dess stora avdelning för kvinnlig
hemslöjd beslöt sällskapet göra en hänvändelse om statsanslag för en ambulerande
handarbetsskola på Åland, där färdighet i och intresse för handarbete syntes finnas men
ledning saknas (A I 106 s. 44). Framställningen (B I 36 s. 28) ledde till resultat (A I 106
s. 128 och D I 12 s. 308). I brev av den 19.9.1911 (D XXIV 66 – 7.10) meddelade
sällskapets instruktör Sundberg att han vidtalat ungdomsföreningarna att diskutera var
handarbetsskolan kunde placeras och nämnde som en lämplig lärare Amalia Eriksson i
Gölby, vilken föregående år upprättat en privat vävskola, som likväl blivit nedlagd i
brist på elever.
Samtidigt som sällskapet protokollförde statsmaktens positiva besked antecknades att
fröken Greta Dahlström vidtalats som lärarinna, att lokal ordnats i Mariehamn och att
utrustning anskaffats. Överstinnan P. Hjelt, kaptenskan Alice Ekblom och konsulinnan
Elin Nylund ombads verka som en lokal styrelse för skolan så länge den fanns i
Mariehamn (A I 106 s. 155). Vid höstplenum 1911 antecknades att skolan varit i
verksamhet från mitten av oktober med maximalt antal elever (A I 106 s. 31). En
redogörelse infördes i sällskapets Årsberättelse (1911 s. 164).
149