Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

detta ämne mycket och tyckte sig vara ins reine; ”men som mina arbeten och samlingar i
denna väg gingo alldeles förlorade, måste jag åter börja ab ovo”.
Mycket gick förlorat genom branden, men mycket fanns också kvar. Sålunda uppgav
Böcker i sitt nyss nämnda brev till Zakrevski att han i behåll efter branden hade största
delen av de utdrag han gjort av tryckta och handskrivna skrifter om Finlands hushållning,
tullspecialer och sockenbeskrivningar. Likaså hade ganska litet gått förlorat av
det material han genom vidlyftiga observationer hade samlat om landets klimat och
jordens naturlynne och bördighet. Kvar fanns också översikter av potatisodlingen,
linodlingen och linneslöjden samt samlingar om Finlands städer och deras handel.
Vidare ägde Böcker flere samlingar av dagliga anteckningar, som han hade förmått
enskilda jordbrukare att föra över arbetskraftens användning. Dessa anteckningar hade
han bearbetat.
I allmänhet gjorde ju Böcker ingen skarp skillnad mellan vad som var hans och vad
som var sällskapets och han förefaller ej heller ha gjort det när han inför Zakrevski
redogjorde för sitt material. Ett särskilt omnämnande förtjänar i sammanhanget den rika
samling av ortsbeskrivningar som sällskapet under årens lopp hade hopbragt. Svea
Wiitanen har i häfte nr 2 (s. 10) i denna stencilserie uppräknat de ortsbeskrivningar som
ingår i serierna D VI och D VII i sällskapets arkiv samt angivit deras författare. Många
av dessa beskrivningar hade inkommit redan före Böckers tid. De som finns i tryck har
förtecknats av Eric Holmberg i sällskapets årsbok 1930. Här bör också nämnas de
samlingar av mantalslängder och markegångstaxor, som ingår i banden E VIII 1 och D
XIX.
När Böcker avgav sin redogörelse till Zakrevski låg det i hans intresse att denne blev
övertygad om att han hade gjort skäl för det arvode han uppburit och att han var i stånd
att fullgöra sitt uppdrag, men också att han var i behov av ökade anslag. Ingenstädes har
han nämnt var det material som gick förlorat vid branden då hade funnits, om han inte
möjligen avsåg detta material när han inför sällskapet redogjorde för sina åtgärder under
branden och medgav att han glömt att bärga sällskapets ryska kartor ”som jämte egna
papper låg i en reol under ett bord” (A I 22 s. 65).
När branden bröt ut bodde Böcker i sällskapets hus och han räddade ju själv
sällskapets arkiv och bibliotek ur det brinnande huset. Det förefaller sannolikt att hans
statistiska material fanns i huset. En del kan ha varit utlånad eller funnits hemma hos
någon medhjälpare för bearbetning (A I 14 s. 77 och 84 – P § 4/1.6.1818).
Hur som helst är det uppenbart att Böcker när branden var över inte förfogade över
ett material som skulle ha gjort det möjligt för honom att sammanställa en heltäckande
statistisk beskrivning över Finland.
8.4 Hur Böcker såg på sitt material när han uppgjorde dispositionsplanen
till sin statistiska beskrivning
Samtidigt som Menschikoff 1832 började driva på Böckers arbete och fordrade att få se
en dispositionsplan förordade han (D XXIII 19 s. 53) att de under Zakrevskis tid till
generalguvernörens kansli influtna länebeskrivningarna skulle ställas till Böckers
förfogande. De översändes med följebrev 16.1.1832 och Böcker fick på begäran 28.1
låta binda in dem i nio band (D XXIII 19 s. 55, 56 och 60). Däremot vägrade senaten att
låna ut de folkmängdstabeller som Menschikoff ställt i utsikt (D XXIII 19 s. 59).
Våren 1832 förfogade Böcker över ett omfattande material, men han hade svårt att
överblicka det. När han då arbetade med sitt svar på Menschikoffs anmodan att uppgöra
en dispositionsplan och det så därav framgick i vilken mån det samlade materialet
49