Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

förslag som Böcker bad utskottets medlemmar komplettera och rätta. Något cirkulär
finns inte bilagt, men det kan knappast röra sig om annat än cirkuläret 7.9.1822.
I sällskapets följande Redogörelse (1821– s. 15) nämndes att sällskapet vänt sig till
en och var av landets förnämsta lanthushållare med frågor, dels uti den egentliga
lanthushållningen, dels ock uti de delar av den statistiska ekonomin som med henne äga
den närmaste gemenskap. Nu vädjade sällskapet om svar på sina frågor.
Svaren på enkäten 1822 finns inte längre samlade. Sannolikt gick primärmaterialet
förlorat vid Åbo brand. Redan före den hann emellertid materialet till en del publiceras i
sällskapets Underrättelser. Här ingår svaren från Sagu, Laukas, Paldamo, Ijo, Nykyrka
(4/1824 s. 1–), Kimito, Idensalmi (5/1824 s. 7–), Gamla Karleby, Valkjärvi, Ruokolax,
Pudasjärvi, Libelitz (6/1824 s. 1–), Utsjoki och Klemis (8/1826 s. 44–).
Böckers enkät 1822 och den hänvändelse han då önskade göra till kronofogdarna
föregriper i mycket de planer som han några år senare lade fram för generalguvernörerna
Zakrevski och Menschikov.
3.3.6 Betänkande om landets och näringarnas tillstånd
Medan Böcker småningom formade sin syn på sällskapets ställning, mål och medel
mottog sällskapet 12.3.1816 KMt:s befallning att uttala sig om landets och näringarnas
tillstånd (D I 1 s. 56). En liknande anmodan hade utgått till landshövdingarna.
Utlåtandet måste avgivas inom en månad och blev redan för den skull främst sekreterarens
uppgift. Protokollen för året saknas, men det är tydligt att sällskapet genast
tillsatte en kommitté för att utarbeta betänkandet. Denna fick av signaturen Dixi en tolv
sidor lång promemoria (D XXIII 6 s. 68) med synpunkter, vilka delvis går igen i
sällskapets utlåtande.
Utan klart samband med detta ärende finns av Böckers hand ett på franska avfattat
utkast till en redogörelse för sällskapets syn på de svårigheter näringarna i Finland hade
att övervinna (BS 17 s. 110). Utkastet är 20 sidor långt men saknar adress, datum,
början och slut.
Det i sällskapets namn till KMt avgivna utlåtandet (B I 4 s. 18) hör till det för
forskningen om tidens förhållanden intressantaste i arkivet, men har blivit föga beaktat.
Såsom tidigare i avsnitt 3.2. har nämnts ansåg sällskapets ledning det klokast att inte ge
utlåtandet publicitet. Det skildrade förhållandena i landet, men dröjde främst vid sådant
som Böcker och hans sagesmän såg som missförhållanden: den osäkra avsättningen för
spannmålen, dröjsmålen med storskiftet, nybyggarnas hårda villkor, hållskjutsen, det invecklade
uppbördssättet, den militära inkvarteringen och dess följder. Böcker hade
ansett frågan om inkvarteringen höra nära samman med landets och näringarnas tillstånd
och till och med önskat att genom en prisfråga få utrett hur Finland bäst kunde få en
egen militär. Motiveringen (A I 13 s. 182) omfattades också av BU, även om själva
frågan ansågs alltför djärv att ställas. Själv ansåg Böcker att landet borde få en egen
militär (BS 16 s. 64).
Av Böckers hand föreligger även ett förslag till betänkande om Finlands penningverk
(BS 16 s. 20 och 74). Också det har möjligen tillkommit i anslutning till det inbegärda
betänkandet om landets och näringarnas tillstånd, men det torde ha stannat vid förslaget.
Liknande synpunkter framlade Böcker hösten 1822 i sällskapets Redogörelse (1821– s.
10).
33