Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

More documents

Recommendations

Info

Kuopio län Idensalmi 9–10a 27–28 50–51 69 88–89 104 116 Norra Karelens län Ilomants - 20 44 - - - - Tohmajärvi 6a 21 - 66 - - - Vasa län Ilmola 8 26 48 68 85 103 117 Kuortane - 29 - - - - - Uleåborgs län Ijo - 32 52 71 86 105 - Kalajoki 12 30 49 70 90 106 - Kuusamo - 33 55 73 93 - - Limingå - - 47b 67 87 - - Paldamo 11 31 54 72 92 108 120 Pudasjärvi 10b 35 53 74 91 107 119 Lapplands län Kemi - 32 52 71 86 105 - 3.3.3 Meteorologiska och naturvetenskapliga observationer Snart nog ville Böcker ha mer än allmänna anmärkningar om väderleken. Han önskade exakta meteorologiska observationer och behövde observatörer också utanför korrespondenternas krets. Observatörerna försåg han med nödiga instrument och gav dem sporrande motivation (Redogörelse 1817– s. 3): ”Viktiga resultater, icke allenast för bestämmandet av klimatet uti Finlands särskilda delar, utan ock för själva åkerbruket, bliva säkert med tiden frukter härav, som utav efterkommande skola med tacksamhet emottagas”. Några år senare infördes i sällskapets Redogörelse (1823– s. 9) en för korrespondenterna uppsatt promemoria. Beträffande de meteorologiska observationerna hänvisades de till en av Böcker tryckt skrift om bruket av termometrar. I följande Redogörelse (1824– s. 30) uttalades önskemål om att också luftens fukthalt skulle antecknas och angavs hur den skulle mätas. I den 1823–1826 utgivna andra följden av sällskapets Underrättelser och i deras efterföljare Tidning för Landthushållare införde Böcker meteorologiska uppgifter som han erhållit av observatörerna. Optimistiskt vågade Böcker påstå (Redogörelse 1823– s. 17) att Finland snart skulle bli ett bland de i meteorologiskt avseende bäst observerade länderna. Och inte nog härmed. Han förklarade också sin avsikt vara att låta nätet av observatörer täcka ett brett bälte över halva jordklotet (Redogörelse 1824– s. 6). Sällskapet hade då vänt sig till Zakrevski (B I 12 och 14 – 8.12.1824 och 19.6.1829) och utverkat hans medverkan till att få meteorologiska uppgifter också från Ryssland. Bandet E VIII 4 innehåller ryska följeskrivelser till åren 1825–1828 inkomna observationer samt ett par skrivelser i ärendet från Zakrevski. I ett i Kargopol 16.10.1826 daterat brev berättar A.J. Sjögren hur 29
han lyckats intressera personer i Ryssland för att göra meteorologiska observationer för sällskapets räkning och ber om termometrar åt dem och för sina egna observationer (BS 18 A s. 30). Efter Åbo brand frågade Hällström (BS 5 s. 5) efter uppgifterna från Ryssland: ”De äro säkert otillgängliga för det övriga Europa, varför vi, om vi komma åt dem, ej borde försumma att begagna dem”. Själv behövde han dem för att utreda huruvida barometerförändringar på vitt skilda orter hade sammanhang med varandra (B I 15 § 22–23). Med Hällström brevväxlade Böcker ännu 1836 om meteorologiska observationer (BS 10 – 6.12.1836). – Av okänt datum är Böckers egna anteckningar om meteorologiska observationer (BS 17 s. 51). För att kunna knyta sina meteorologiska observationer till äldre data beslöt sällskapet (A I 20 s. 55 – P § 16/16.11.1824) låta kopiera i protokollet preciserade meteorologiska anteckningar 1749–1800, som fanns hos professor Hällström. Sådana kopior finns emellertid inte i sällskapets arkiv. Böcker inte bara fortsatte och förbättrade sina företrädares arbete med att insamla och publicera meteorologiska uppgifter. Han försökte också dra lärdom av dem. Han hade fäst sig vid Sahlbergs avhandling om kornets växttid på olika orter och bad provinsialläkaren Deutsch i Torneå om hjälp för att utreda ljusets och värmens inverkan på växttiden (B I 5 nr 2287/1817). I ett cirkulär följande år till korrespondenterna förklarade han att sällskapet önskade utreda huruvida det stämde att de svårigheter klimatet i vårt land utsatte växterna för kompenserades av nederbördens jämna fördelning och av att ”ljuset livar åkerbruket” (B I 6 – 4.2.1818). Uppenbarligen sysslade Böcker en tid med ett arbete om Åbo klimat. Ett prov på detta arbete sände han till den svenska vetenskapsakademiens preses F. Ehrenheim (BS 16 s. 132), som i ett långs svarsbrev (BS 3 s. 84) lovordade Böckers meteorologiska material och hans samarbete med Hällström. Särskilt intresserade honom Böckers temperaturmätningar på olika nivåer. När Böcker våren 1827 (A I 23 s. 33 bil. B) inför Hushållningssällskapet redogjorde för de kostnader han påtagit sig för att främja sällskapets syften uppgav han att han sedan tre år tillbaka dagligen låtit avläsa markens temperatur i olika jordarter på ända till tre alnars djup och sedan två år tillbaka likaså dagligen temperaturen vid olika höjd i Åbo domkyrkas torn. Vidare hade han försett sjöfarande med termometrar för att mäta vattnets temperatur på olika djup. Sådana mätningar sysslade han själv med under sin överresa till Sverige 1829 (D II 4 s. 3 och A I 25 s. 165) och 1831 fick han av H. Cajander dylika mätningsresultat från vattnet utanför Utö (BS 5 s. 256). – Böckers tankar om havsvattnets temperatur finns utan datum avfattade på latin (BS 16 s. 91–104). 3.3.4 Forskningsresande i eget land Redan sällskapets grundläggargeneration hade i sin strävan att kartlägga landets resurser och rådande förhållanden ej blott utsett korresponderande medlemmar på olika orter, utan i sitt tidevarvs anda också efterlyst sockenbeskrivningar samt sett som ett önskemål att kunna utsända resande för att på ort och ställe insamla upplysningar (Cygnaeus s. 133 och 259). Ekonomiska möjligheter att förverkliga önskemålet fick sällskapet först under Böckers tid. När Armfelt 1813 gästade sällskapet höll ordförande Wallenius ett långt andragande om norra Finlands upphjälpande (A I 12 s. 14 – P § 6/27.1.1813 och D IV 2 s. 230). I häfte nr 33 (s. 12) i denna stencilserie har redogjorts för hur detta småningom resulte- 30
Page 1: AÅ Lars Zilliacus Finska Hushålln
Page 5 and 6: Redigering: Johanna Mara Pärmbild:
Page 8: Förord I den här föreliggande an
Page 12 and 13: Innehållsförteckning FÖRORD.....
Page 14 and 15: Förord När Eino Jutikkala 1967 fy
Page 16: En dagerrotyp som i flere verk pås
Page 19 and 20: tydande förmögenhet spolierades u
Page 21 and 22: hon troget och träget ett barn var
Page 23 and 24: Hanquist, f. i Åbo 1794. Vistades
Page 25 and 26: 3 Böcker som sällskapets sekreter
Page 27 and 28: 3.2 Böckers syn på sällskapets s
Page 29 and 30: inkvarteringen och föreslog för B
Page 31: terna, men mötte svårigheter vid
Page 35 and 36: sin främsta uppgift att knyta kont
Page 37 and 38: 3.3.7 Potatisodlingens främjande R
Page 39 and 40: 3.3.12 Om uppodling av kärr och mo
Page 41 and 42: förslaget införda kommentarer fyl
Page 43 and 44: (A I 18 s. 36 - P § 16/3.5.1822).
Page 45 and 46: varit endast kassaförvaltare, meda
Page 47 and 48: 6 Böcker i kampen mot koleran 1831
Page 49 and 50: förutsättningar framstå som en v
Page 51 and 52: ej blev avsänt. Uppenbarligen fick
Page 53 and 54: ehövde kompletteras, skrev han i s
Page 55 and 56: tjuguårig erfarenhet har lärt mig
Page 57 and 58: Det var inte endast uppdragsgivarna
Page 59 and 60: andet till påseende och kunde kons
Page 61 and 62: Trots att Böcker inte mäktade med
Page 63: Allmogen af C.C. Böcker. Tredje de
Page 68: Innehållsförteckning FÖRORD.....
Page 72 and 73: 1 Några märkesmän i vår histori
Page 74 and 75: Schauman har återgett brevväxling
Page 76 and 77: Uppenbarligen bidrog sekreterarskif
Page 78 and 79: F r a n s M i c h a ë l F r a n z
Page 80 and 81: C a r l A x e l G o t t l u n d C.A
Page 82 and 83:
ägnar blott ett kort stycke åt de
Page 84 and 85:
Hösten 1857 sände sällskapet hel
Page 86 and 87:
28.12.1850 Insänder avgifter för
Page 88 and 89:
Inom kort höjdes emellertid sälls
Page 90 and 91:
2 ”Fänrik Ståls män” i Finsk
Page 92 and 93:
Carl Olof Brakel Brakel framträder
Page 94 and 95:
Sällskapet betygade (B I 18 s. 4)
Page 98:
FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETS AR
Page 101 and 102:
98 3.3.2 Jordbruksskolan på Haga .
Page 103 and 104:
1929 tryckta studie Frans Peter von
Page 105 and 106:
1831). I nedannämnda häften ingå
Page 107 and 108:
104
Page 109 and 110:
1.2 Potatisodlingens främjande Kor
Page 111 and 112:
och upplysande uppgifter om fattigv
Page 113 and 114:
Sverige (BS s. 101). von Knorring f
Page 115 and 116:
Tanken på en skola för flickor p
Page 117 and 118:
De förstnämnda ingår i regel i b
Page 119 and 120:
1858 D XXIV 5 no 4328 von Knorrings
Page 121 and 122:
1868 D XXIV 15 no 82 von Knorrings
Page 123 and 124:
kritiska utlåtandet (D XXIV 14 no
Page 125 and 126:
för att från utlandet införskriv
Page 127 and 128:
prästerskapet. Den dystraste bilde
Page 129 and 130:
3.1.2 Länedejorna De första läne
Page 131 and 132:
3.3 Utbildningen på lanthushållni
Page 133 and 134:
landets tre mejeriskolor. Våren 18
Page 135 and 136:
utförliga förslaget till Lantbruk
Page 137 and 138:
3.4 Lantbrukets samlingssträvanden
Page 139 and 140:
innefattande bl.a. årligen insänd
Page 141 and 142:
tas upp. Så blev också fallet, me
Page 143 and 144:
stadgar: Eckerö lantmanna- och fis
Page 145 and 146:
En större, hela Åland omfattande
Page 147 and 148:
och i Hammarlands Boda, vilka ocks
Page 149 and 150:
Varje år besökte han också Ålan
Page 151 and 152:
3.8.2.2 Fiskavfallets tillgodogöra
Page 153 and 154:
Följande år fastställdes program
Page 155 and 156:
1865 Bonden Petter Andersson, Kumli
Page 158:
FINSKA HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPETS AR
Page 161 and 162:
PYHÄJÄRVI........................
Page 164 and 165:
Förord Finska Hushållningssällsk
Page 166 and 167:
1 Hur Viborgs län inordnades i sä
Page 168 and 169:
3 Strödda uppgifter och förslag H
Page 170 and 171:
att denna i tiden kejserligt belön
Page 172 and 173:
- bandet 5 B s. 95 länsstyrelsens
Page 174 and 175:
2/30.2 och § 3/24.10 -bil., P § 9
Page 176 and 177:
15/28.11 och P § 8/1.12.1834). Den
Page 178 and 179:
och för att ge donationen varaktig
Page 180 and 181:
1871 besökte Forsberg Tervus i Kro
Page 182 and 183:
1892 Inhysesmannen Thomas Lempinen
Page 184 and 185:
1831 Nämndemannen Paukkunen Hade u
Page 186 and 187:
1824 Bonden Thomas Aronsson Hyväri
Page 188 and 189:
Bonden Matts Mattsson Okkoin från
Page 190 and 191:
1815 Landshövdingen hade år 1812
Page 192 and 193:
1814 Bönderna Anders Kipenoin, Chr
Page 194 and 195:
Bonden Peter Roininen från Rähin
Page 196 and 197:
1831 Bonden Clemens Simonsson Sonni
Page 198 and 199:
1832 Bonden Johan Tiainen från Saa
Page 200 and 201:
Sockenstämmans protokoll ingår i
Page 202 and 203:
Bonden Johan Taskinen från Mellitz
Page 204 and 205:
Räntetorparen Adam Harttuin från
Page 206 and 207:
Bonden Anders Waris från Karmala b
Page 208 and 209:
1819 Bonden Ivan Hilipoff Jormanen
Page 212:
Åbo Akademis förlag ISBN: 952-765
show all

Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?