Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Varje år besökte han också Åland. Från <strong>och</strong> med år 1909 besöktes Åland årligen också<br />
av forstmästaren Hedman. Hans verksamhet rapporterades i årsböckerna endast i tabellform.<br />
I årsböckerna för åren 1909–1911 redogörs för på Åland anordnade tävlingar i<br />
husbehovsavverkning <strong>och</strong> i skogsvård samt för vid flere folkskolor anordnade skogsplanteringsdagar.<br />
Uppenbarligen började man på Åland känna behov av ständig tillgång till<br />
fackmannahjälp i skogen. År 1910 beviljade sällskapet (A I 105 s. 107) Finströms<br />
lantmannagille 300 mark för avlönande av en skogvakt. Hösten 1916 motsatte sig den<br />
åländska gillesdelegationen sällskapets planer på att indraga den instruktörstjänst, som<br />
även berörde Åland, <strong>och</strong> att överföra motsvarande uppgifter på sällskapets forstmästare<br />
(A I 111 s. 160 <strong>och</strong> D XXIV 74 – 30.11). Följande sommar (A I 112 s. 137) utsåg<br />
sällskapet Herman Ginlund från Dragsfjärd till skogsvårdsinstruktör <strong>och</strong> beslöt att han<br />
så vitt tillstånd under rådande undantagsförhållanden kunde utverkas skulle bosätta sig<br />
på Åland.<br />
3.8 Senare uppgifter om fisket<br />
3.8.1 Åland som föredöme<br />
På 1860-talet hade Gotland fått stå som föredöme för det åländska fiskets utvecklande.<br />
Nästa gång fisket på Åland nämnes i sällskapets handlingar framstår Åland som den<br />
plats, där fiskare från andra trakter i landet hade någonting att lära sig.<br />
Jordbruksexpeditionen hade i en skrivelse av den 28.1.1886 (D I 7 s. 81) berört<br />
nyttan av undervisning i fisksaltning <strong>och</strong> inspektören för fiskerierna, professor<br />
Malmgren, hade föreslagit att andra orter skulle sända stipendiater till Åland för att lära<br />
sig konsten (A I 81 s. 41). Sällskapet hörde sig för på Åland <strong>och</strong> fick av det åländska<br />
lantmannagillets interimstyrelse (A I 81 s. 83 <strong>och</strong> D XXIV 34 no 230 <strong>och</strong> 430) förslaget<br />
att stipendiaterna skulle sändas till Ryssö för en månad midsommartiden. Sällskapet lät<br />
förslaget gå vidare till socknarna Töfsala, Gustafs, Rimito <strong>och</strong> Karuna, av vilka de två<br />
sistnämnda utsåg var sin stipendiat (A I 81 s. 106). Likväl torde endast Rimito ha sänt<br />
någon (A I 81 .s 114 <strong>och</strong> 153). När sällskapet följande vår anslog stipendiatplatser<br />
lediga på Åland, svarade ingen på annonsen (A I 82 s. 99).<br />
Hösten 1886 vände sig Uleåborgs läns hushållningssällskap till Åbo <strong>och</strong> bad att en<br />
fiskare skulle sändas som instruktör till fiskelägena på Malören <strong>och</strong> Sandskär i juliseptember.<br />
Åter rådfrågades Lignell (Kopieboken s. 397). Han föreslog fiskaren Jonas<br />
Fredriksson från Geta (A I 82 s. 41). Sällskapet i Uleåborg tackade ja (A I 82 s. 65) <strong>och</strong><br />
Lignell ombads se till att Fredriksson kom i väg. Innan året gick ut kunde man i Åbo<br />
protokollföra beskedet från Uleåborg att Fredriksson fullgjort sitt uppdrag till belåtenhet<br />
(A I 82 s. 179).<br />
3.8.2 Godby-utställningens initiativ<br />
3.8.2.1 Instruktion i fiskkonservering<br />
Det första åländska lantbruksmötet i Godby hade som huvudtalare professor Malmgren.<br />
Han belyste först frågan: Vore det för fiskerinäringen på Åland av någon större<br />
betydelse, om därstädes inrättades en tidsenlig konserveringsanstalt? <strong>och</strong> i så fall huru<br />
146
Change language