Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

förutsättningar framstå som en väsentlig och integrerad del av den syssla han åtog sig.
Hans företrädare Radloff hade haft en sådan beskrivning som specialuppgift. När
Böcker långt senare inför generalguvernör Zakrevski redogjorde för sin befattning med
statistiken (D XXIII 19 s. 81) nämnde han att Armfelt kort före sin död hos KMt
utverkat åt Böcker till en början 250 av de 750 rubel i året som Radloff åtnjutit för sin
aldrig fullföljda specialuppgift. Arvodet hade börjat utbetalas fyra år senare.
Cygnaeus (s. 297 och 357) nämner likaså att dessa 250 rubel först 1818 överfördes på
Böcker med skyldighet att utarbeta en statistisk beskrivning över Finland och uppger att
Zakrevski 1824 inledde underhandlingar om arbetets utförande. Uppgiften torde ej ha
hämtats ur sällskapets arkiv, men får sin belysning i ett brevutkast av Böcker 1824, ställt
till Zakrevski som föregående år efterträtt Fabian Steinheil som generalguvernör (BS 16
s. 35): ”Det intresse varmed Eders Excellens gör sig bekant med det land uppå vars öde
Eders Excellens kommer att hava ett så stort inflytande förbinder mig, som icke blott i
egenskap av sekreterare uti Finska Hushållningssällskapet än ock för ett enskilt uppdrag
som för sex år tillbaka av HKMt i nåder mig tilldelats att författa en statistisk
beskrivning över Finland, bör äga översikt av landets hushållning och ställning, att för
Eders Excellens redovisa för det som uti denna väg blivit av mig tillgjort, den väg jag
ämnat gå och huru erfarenheten lärt mig att statistiska forskningar uti vårt land säkrast
kunna anställas.”
Det förefaller sålunda som om initiativet 1824 snarare skulle ha varit Böckers än
Zakrevskis. Han underlät inte heller att påpeka att han, då han erhöll det uppdrag som
hans företrädare haft, tilldelades en så ringa del av det arvode denne åtnjutit att det gavs
mera som en förbättring av hans anspråkslösa sekreterarlön än för att förplikta honom
att huvudsakligen ägna sig åt den statistiska beskrivningen.
Böckers framställning tycks ha föranlett Zakrevski att anmoda ministerstatssekreteraren
Robert Rehbinder att utverka anslag för Böckers arbete. Rehbinder bad
6.8.1824 Zakrevski precisera det önskade beloppet och denne lät frågan gå vidare till
Böcker (BS 16 s. 37–40). Böcker framlade då en plan för 1 1/2 års arbete med de
kostnader det skulle kräva. Sannolikt i samband härmed gjorde han ett utkast till en
skrivelse riktad till KMt (BS 16 s. 41, 43 och 49).
Uppenbarligen hade någon uppgörelse om den statistiska beskrivningen inte nåtts
ännu vid tiden för Åbo brand. Åren närmast efter branden hade Böcker sina svårigheter
inom Hushållningssällskapet. Då vände han sig åter till Rehbinder för att utverka ökat
anslag för sitt statistiska arbete. Rehbinder svarade avspisande (BS 5 s. 121) på ett av
Böcker 21.11.1829 daterat brev. Måhända som bilaga till detta brev har Böcker utarbetat
en 19.11.1829 daterad i 7 punkter sammanfattad översikt av vad som behövdes för att
han inom två år skulle kunna prestera första delen av sitt arbete (BS 20). I denna
översikt framhöll han att det också vore nyttigt att för allmogen utgiva en kort statistisk
och ekonomisk beskrivning om Finland. Av Zakrevski anmodad att redogöra för hur
långt han hunnit med sitt arbete förklarade han hösten 1831 enligt ett långt brevutkast
(D XXIII 19 s. 84 b) att han räknade med att kunna slutföra sitt uppdrag inom ett år, om
han blott fick medel för att avlöna ett biträde.
Kontakten med Zakrevski avbröts abrupt när denne som generalguvernör efterträddes
av furst Menschikoff (D I 1 s. 132 och D XXIII 12 s. 125). Böckers nyssnämnda brev
besvarades av Menschikoff (D XXIII 19 s. 52 och 53) 4.1.1832. Han lät veta att han bett
ärkebiskop Tengström tillsammans med Böcker gå igenom det förefintliga materialet
och bedöma när arbetet kunde vara slutfört samt vilka kostnader det kunde kräva. I sitt
svar dröjde Böcker vid kostnadssidan (D XXIII 19 s. 86). Redan 23.2 sände
Menschikoff ett nytt brev (D XXIII 19 s. 58 och 57), där han sade sig av Böckers svar ha
46