Finska Hushållningssällskapets arkiv och skrifter - Doria

Det var inte endast uppdragsgivarna som väntade på resultat av Böckers arbete. Från
Stockholm skrev A.I. Arwidsson 29.9.1837: ”I fall du icke snart ger ut din finska
statistik önskade jag att veta om du ville meddela mig några smärre statistiska uppgifter
för en ny upplaga eller rättare en fullständig omarbetning av Rühs Finland” (BS 2 a s.
11). – Själv hade Böcker redan inför Zakrevski bland sina meriter nämnt att han till den
då nya upplagan av Rühs i Sverige utgivna arbete om Finland på begäran lämnat
betydliga bidrag (D XXIII 19 s. 84).
I stället för att slutredigera sitt material tycks Böcker ha fortsatt med att utöka sin
materialsamling. I ett i S:t Petersburg 4.3.1838 daterat brev säger Sjögren – efter att ha
berättat om sin ögonsjukdom – ”Det är också orsaken varför jag måste resignera på min
goda vilja att tjäna dig uti vad du av mig begär, historiska bidrag till din utgivande
statistik” (BS 19). Så sent som 15.6.1840 svarade J.G. Sanmark i Vasa utförligt på en
fråga av Böcker om trädgårdsskötseln i Vasa län (BS 19). Redogörelsen infördes av
Böcker i Åbo Tidningar, men frågan kan lika väl ha haft till syfte en komplettering av
det statistiska materialet.
Ingenting i Hushållningssällskapets arkiv motsäger uppfattningen att Böckers kamp
för familjens uppehälle gjorde det omöjligt för honom att samla sig för den stora
uppgiften att sammansmälta sitt väldiga material till den statistiska beskrivning som
föresvävade honom. Till de ekonomiska bekymren kom en kanske obefogad oro för
hälsan. I ett odaterat privat brev till Nådendal gav hans läkare Melart rådet: ”Jag menar
att du borde med fullt allvar börja med dina arbeten för att distrahera din uppmärksamhet
ifrån små krämpor, sådana du t.ex. beskrivit i ditt senaste brev och som
icke förtjäna något avseende. Lev dietiskt och tag rörelse i fria luften, så skall din hälsa
säkert stå bi om du också anstränger din tankekraft.” (BS 19)
8.9 Hur det material som Böcker ämnat utnyttja för sin statistiska
beskrivning har hamnat på olika håll
Sitt arbete med en statistisk beskrivning över Finland utförde Böcker inte på Hushållningssällskapets,
utan på generalguvernörens uppdrag. Det material för beskrivningen,
som vid hans död fanns i hans hem, övertogs av myndigheterna. Den som i dag i
Riksarkivet ber att få studera den Böckerska samlingen får sig framsatta de tre digra
band som Mead presenterat i sin på s. 11 nämnda uppsats.
För det material som finns i Hushållningssällskapets arkiv har i det föregående
redogjorts. Detta material hänför sig delvis till tiden efter det att Böcker hade lämnat
sällskapets tjänst. Hans kontakt med sällskapet avbröts ej med sekreterarskapet. Såsom
hans cirkulär om riorna visar kunde han utnyttja sällskapets fribrevsrätt.
Den Böckerska samlingen i Riksarkivet och en stor del av det Böckerska materialet i
sällskapets arkiv har tillkommit efter det att Menschikoff 1831 hade bett Tengström gå
igenom Böckers material. Enligt Rabbe rapporterade Tengström att Böckers handlingar
förvarades i 50 band av blandat innehåll. En del av det material som Böcker hade avsett
för sin statistiska beskrivning måste uppenbarligen finnas annanstans än i de tre banden
i Riksarkivet eller i Hushållningssällskapets arkiv. I somliga fall belyser sällskapets
arkiv vägen bort för Böckers material.
I några fall har material som Böcker haft och som därefter varit borta återbördats till
arkivet. År 1893 meddelade friherre K.E. Palmén att han hos ett herrskap Hobin hade
påträffat en större privat brev- och manuskriptsamling, som hade tillhört Böcker. Här
må nämnas att släkten Hobin har behandlats av Yrjö Hormia i Genos 1959. Böckers
svåger Gustaf Hobin hade en son, apotekaren Christian, död 1882, och denne en son
54