Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Fakulteten och <strong>forskn</strong>ingen<br />
Varje fakultet med självaktning och ambition strävar efter att <strong>forskn</strong>ingen<br />
generellt skall hålla hög klass och att det skall finnas åtminstone några<br />
spets<strong>forskn</strong>ingsgrupper (eller enskilda forskare) som håller erkänd internationell<br />
klass. Det kunde övervägas, att fakulteten (dvs. närmast dekanus)<br />
årligen eller vartannat år skulle dela ut ett eller några inte obetydliga<br />
extra anslag som belöning för högklassig <strong>forskn</strong>ing och forskarutbildning.<br />
Sådana belöningar bör utdelas i första hand till institutioner och forskargrupper,<br />
givetvis mycket selektivt. En effekt <strong>av</strong> detta är också att det kan<br />
stimulera tvärvetenskapliga initiativ, särskilt om de grupper som belönas<br />
representerar skilda discipliner, vilket kan göras till ett kr<strong>av</strong>. Man kunde<br />
också tänka sig t. ex. en stående tävlan om ”Årets <strong>hum</strong>anistiska publikation”,<br />
där något verk med förebildlig genomslagskraft skulle lyftas fram<br />
och ges offentligt erkännande. En populärvetenskaplig bokserie med en<br />
tilltalande yttre form, där särskilt framstående arbeten publicerades, skulle<br />
kunna vara ännu ett incitament.<br />
På samma sätt kunde medel <strong>av</strong>sättas för samarbetsprojekt <strong>av</strong> olika typer<br />
mellan institutioner. Medel skulle beviljas bara till grupper eller konsortier<br />
med sökande från flera institutioner, gärna enligt principen ”matching<br />
funds” så att fakultetens insats vore ett komplement till extern finansiering.<br />
Vid sidan <strong>av</strong> dessa åtgärder kan vi se behov <strong>av</strong> stöd till sådana områden<br />
som står utan eller har mycket små möjligheter till extern finansiering.<br />
Incitament måste finnas också att bygga upp helt nya verksamheter. Vetenskapshistorien<br />
innehåller gott om exempel på hur framsynta men ekonomiskt<br />
obetydliga satsningar efter ett antal år kunnat utvecklas till stora<br />
<strong>forskn</strong>ingsområden. I ett konkurrensutsatt <strong>forskn</strong>ingslandskap är denna<br />
enkla insikt mer nödvändig att formulera än kanske någonsin tidigare.<br />
Forskningsmiljöer<br />
En <strong>forskn</strong>ingsmiljö består <strong>av</strong> de forskare och forskarstuderande som finns<br />
vid en institution, i ett projekt eller i en forskargrupp; ja, även fakulteten<br />
som helhet bör ibland betraktas som en <strong>forskn</strong>ingsmiljö. Åtskilliga aspekter<br />
kan anläggas på <strong>forskn</strong>ingsmiljöerna och deras egenskaper och kvalitet.<br />
Här vill vi uppmärksamma två, som båda har att göra med fakultetens roll<br />
och ansvar.<br />
Den första aspekt vi vill uppmärksamma gäller vad vi skulle kunna kalla<br />
<strong>forskn</strong>ingsmiljöns ”inre liv”. Forskningsmiljöernas kvalitet har inte bara att<br />
göra med <strong>forskn</strong>ingens kvalitet. Även den sociala miljön och samarbetsandan<br />
måste fungera. Arbetsplatsen bör vara attraktiv. Vi har i dessa <strong>av</strong>seenden<br />
upplevt att det finns stora delar <strong>av</strong> fakulteten som fungerar bra, men<br />
också några som inte gör det. Det är naturligtvis i första hand en fråga för<br />
101
Change language