Utv.rderingen av hum forskn

More documents

Recommendations

Info

94 Fakulteten och forskningen även i framtiden. Även gamla och hävdvunna principer för organisation kan utmanas. Det är ett enkelt, lokalt beslut, som kan fattas av styrelsen, att ändra på principerna för indelningen av humaniora och samhällsvetenskap, likaså att ändra på den interna fördelningen av vetenskapsområdets resurser. Det har inte ingått i gruppens uppdrag att utreda konsekvenserna av en sådan eventualitet; vi vill bara erinra om att skäl för ökat samarbete mellan de två fakulteterna ingalunda saknas. Framsynthet på detta område och en beredskap för förändring bör föreligga. Bedömargruppen menar också att en tänkbar sammanläggning av vetenskapsområdet till en fakultet(snämnd) med ett gemensamt anslag vore en utveckling som inte nödvändigtvis skulle vara till nackdel för humaniora. Fakulteten har många verksamheter, inte minst i språken, som skulle kunna leva bättre inom en vidare ekonomisk ram; vi återkommer till detta i kapitel V. Fakultetens roll har förändrats. Går man längre tillbaks i tiden, till 1950- och 1960-talen, finner man en fakultet som fattade beslut gemensamt, in pleno. Från 1964 började fakultetsnämnden att väljas. På den gamla tiden var forskningsresursen i stort sett knuten till professorn i ämnet (det fanns nästan alltid bara en), sedermera har fakulteten fått hantera växande anslag som inte varit personbundna. I vår tid, och som det förefaller än mer i framtiden, kommer fakultetsnämnden att få lov att se sin roll inte som ett organ som i första hand fattar beslut om statsanslagen. Fastmer kommer fakulteten att få lov att ta en roll som ledare i ett strategiskt utvecklingsarbete, ett arbete som kommer att i växande utsträckning finansieras av externa källor. Det ställer stora krav på lyhördhet inför forskarnas intressen, men också en förmåga att urskilja starka sidor och genom rekryteringar och styrning av resurser åstadkomma bästa tänkbara förutsättningar för ett fungerande samspel med de externa tillskyndarna. Den humanistiska fakultetsnämnden har att hantera fakultetens relationer till omgivande nämnder och organ. Den har också att hantera frågor som gäller anpassningar till förändringar i omvärlden, liksom krav och önskemål från styrelse och rektor. Den skall göra prioriteringar och nysatsningar lika väl som den ibland måste överväga om all verksamhet som en gång inrättats också skall bestå. Den har av statsmakterna getts en mycket ansvarsfylld roll i genomförande och uppföljning av forskarutbildningen. Detta är inga lätta uppgifter. I en kollegial beslutsform, låt oss medge det, är prioriteringar, åtminstone av mer substantiellt slag, mycket svåra att åstadkomma. Göteborgsfakulteten har därvidlag en föga avundsvärd uppgift, med sina omkring 30 forskarutbildningsämnen och 18 institutioner. Vi tror att det tillhör fakultetens allra viktigaste uppgifter att under de närmaste åren finna en form för sitt arbete som möjliggör en sådan strategisk roll. Att överge den kollegiala beslutsmodellen är dock inget vi förordar;
Fakulteten och forskningen den har sitt berättigande och behövs som en kvalitetssäkrande kraft i en värld präglad av snabba förändringar. Snarare tänker vi oss att fakultetens organisation ordnas så att de negativa effekterna av den ämnesmässiga mångfalden kan nedbringas. För detta föreslår vi i det följande ett antal åtgärder vilkas gemensamma nämnare kan sägas vara integration och samverkan. Det handlar om samverkan inom forskning och forskarutbildning. Det handlar också om uppbyggandet av ett antal breda, tematiska plattformar, där flera av fakultetens ämnen kan ingå och där kanske särskilt de mindre ämnena kan finna en omgivning som kan ge stöd och förankring. För fakultetsledningen skulle en organisation där kontakterna skedde inte i första hand med 18 prefekter utan med ett mindre antal verksamhetsansvariga vara mer administrativt lättarbetad och möjliggöra en mer flexibel och framförallt långsiktig användning av anslagen. Extern finansiering I fakultetens årsredovisning från 1998 uppges det att externa bidragsmedel har fördubblats mellan åren 1994/1995 och 1997, men att ökningen nu har avstannat. I planeringsdokumentet för 2000–2002 står det att Humanistiska fakultetsnämnden genom olika åtgärder avser att stimulera en ökning av andelen externa forskningsmedel. Andelen externa medel utgjorde 1997 ca 50 mkr av fakultetens samlade omsättning på 230 mkr, dvs. strax över 20 %; andelen har sedan dess stigit något. Bilaga b ger en översikt över externa bidragsmedel jämfört med anslag tilldelade för forskning/forskarutbildning under perioden 1997–1999. En enkel beräkning visar att den externa bidragsdelen under denna period utgjorde ca en tredjedel av totalsumman av externa bidragsmedel och anslag tilldelade för forskning/forskarutbildning. Bedömargruppen finner att det har varit en mycket positiv utveckling och är enig i att fakulteten bör stimulera till en ytterligare ökning av andelen externa medel. Samtidigt konstaterar vi att det är en mycket ojämn fördelning mellan ämnena; se tabellen. Främst ligger arkeologi och svenska. Andra ämnen som utmärker sig speciellt är historia, idéhistoria, lingvistik och litteraturvetenskap. Men även ett litet ämne som afrikanska språk har en uppseendeväckande stor andel externa bidrag. I en trängd ekonomisk situation är det viktigt – inte minst för de mindre ämnena – att visa uppfinningsrikedom och initiativkraft. Inom de historiska och kulturhistoriska ämnena finns stora möjligheter att genom projekt i samverkan – antingen mellan institutioner vid fakulteten, inom Göteborgs universitet, med Chalmers eller med universitet och högskolor på andra håll i landet – åstadkomma finansiering från forskningsstiftelser som RJ, 95
Page 1 and 2:
Den humanistiska cirkelns kvadratur
Page 3 and 4:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 5:
Förord Humanistiska fakultetsnämn
Page 8 and 9:
8 Sammanfattning som präglades fö
Page 11 and 12:
I Uppdrag och arbetsformer Den huma
Page 13:
Uppdrag och arbetsformer mottagit e
Page 16 and 17:
16 Den humanistiska forskningens vi
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
Page 30 and 31:
Page 32 and 33:
Page 34 and 35:
Page 36 and 37:
Page 38 and 39:
Page 40 and 41:
nationella och europeiska kulturarv
Page 42 and 43:
42 Humanistiska fakulteten i Göteb
Page 44 and 45: 44 Humanistiska fakulteten i Göteb
Page 96 and 97: 96 Fakulteten och forskningen Walle
Page 98 and 99: 98 Fakulteten och forskningen en h
Page 100 and 101: 100 Fakulteten och forskningen Faku
Page 102 and 103: 102 Fakulteten och forskningen dem
Page 104 and 105: 104 Fakulteten och forskningen och
Page 106 and 107: 106 Fakulteten och forskningen Fors
Page 108 and 109: 108 Fakulteten och forskningen huma
Page 110 and 111: 110 Fakulteten och forskningen Det
Page 112 and 113: 112 Fakulteten och forskningen ansv
Page 114 and 115: 114 Slutsatser och rekommendationer
Page 133 and 134: VI Litteratur Allwood, Jens, ”Bö
Page 135: Bilagor a) Bedömargruppens underla
Page 138 and 139: 138 Bilaga a Verksamhetsanalys för
Page 141: Bilaga b Fakultetsanslag samt exter
Page 145 and 146:
Bilaga d En bibliometrisk undersök
Page 147 and 148:
Bilaga d I databaserna finns inform
Page 149 and 150:
Bilaga d också använda sig av den
Page 151 and 152:
Tabell 2. Utgiviningsländer för t
Page 153 and 154:
Tabell 5. Göteborg 91-95. A&HCI oc
Page 155 and 156:
Tabell 8. Lund 91-95. A&HCI och SSC
Page 157 and 158:
Tabell 12. Uppsala 96-00. A&HCI och
Page 159 and 160:
Tabell 14. Göteborg A&HCI 91-95. B
Page 161 and 162:
Diagram 2. Publikationer Göteborg,
Page 163 and 164:
Diagram 6. TI Göteborg. Diagram 6
Page 165:
Bilaga d mer användbara. Det vore
Page 168 and 169:
168 Bilaga e Ahlsén, E. et al. Nou
Page 170 and 171:
170 Bilaga e Arkeologi Andersson, T
Page 172 and 173:
172 Bilaga e Bergquist, Magnus En u
Page 174 and 175:
174 Bilaga e Melkersson, Anders L
Page 176 and 177:
176 Bilaga e siglo. i Anales. Nuevo
Page 178 and 179:
178 Bilaga e Ailbhe Ó Corrán. Act
Page 180 and 181:
180 Bilaga e Schiöler, Niklas Konc
Page 182 and 183:
182 Bilaga e Thorseth, May Legitima
Page 184 and 185:
184 Bilaga e Slaviska språk Laskow
Page 186 and 187:
186 Bilaga e Toporowska Integrerad
Page 188 and 189:
188 Bilaga e Nolin, Jan Global Poli
Page 190 and 191:
190 Bilaga f 2 Tilldelning av medel
show all

Utv.rderingen av hum forskn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?