Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
38<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens villkor<br />
Jämförbara siffror från senare tid är svåra att anföra på grund <strong>av</strong> att antalet<br />
studenter som läser fristående kurser i <strong>hum</strong>anistiska ämnen har stigit kraftigt.<br />
Under 1999 var antalet individer som studerade vid fakulteten hela<br />
10 000, omräknat till helårsstudieplatser handlade det om 4 500. Merparten<br />
<strong>av</strong> dessa individer är inte inskrivna vid utbildningsprogram, vilket ger<br />
en antydan om förändringarna i den tidigare så tydligt yrkesorienterade<br />
<strong>hum</strong>anistiska fakulteten.<br />
Den <strong>hum</strong>anistiska fakulteten vid Göteborgs universitet har i likhet med<br />
dess systerfakulteter vid de andra universiteten i landet fått nya roller<br />
inom ett grundligt förändrat utbildningssystem. I den nya rollen ingår för<br />
det första att förse ett stort antal studenter från olika lärosäten i regionen<br />
med en kortare utbildning och att tillgodose behovet <strong>av</strong> heltidsutbildning<br />
i <strong>hum</strong>aniora för ett långt mindre antal individer. De <strong>hum</strong>anistiska fakulteterna<br />
har vidare fått en nyckelroll när det gäller att förse de omgivande<br />
mindre högskolorna med vetenskapligt kvalificerad personal i <strong>hum</strong>anioraämnena.<br />
Den gamla symbiosen mellan Göteborgs högskola och läroverken<br />
har ersatts <strong>av</strong> ett liknande förhållande mellan den <strong>hum</strong>anistiska<br />
fakulteten och de övriga högskolorna i den västsvenska regionen. Därmed<br />
antyds också konturerna <strong>av</strong> fakultetens nya roll som centrum för <strong>hum</strong>anistisk<br />
<strong>forskn</strong>ing och forskarutbildning i ett regionalt nät <strong>av</strong> universitet och<br />
högskolor.<br />
Den stora tillströmningen <strong>av</strong> studenter till landets universitet och högskolor<br />
krävde organisatoriska reformer, som också drevs på <strong>av</strong> de poli tiska<br />
styresmakternas önskan om en socialt breddad rekrytering till de högre<br />
utbildningsanstalterna i riket. Ett omfattande utredningsarbete genomfördes<br />
(UKAS, U 68 osv.), som raskt omsattes i praktiska reformer. Av alla<br />
dessa reformer förtjänar åtminstone tre att nämnas i detta sammanhang.<br />
Den ena är uppdelningen <strong>av</strong> den vetenskapliga staben i två kategorier<br />
med vitt skilda roller: å ena sidan professorer med ansvar för <strong>forskn</strong>ing<br />
och forskarutbildning, å andra sidan universitetslektorer med ansvar för<br />
den lägre undervisningen. Brottet med Humboldt-traditionens betoning<br />
<strong>av</strong> enheten mellan <strong>forskn</strong>ing och undervisning visade sig ganska snart medföra<br />
olyckliga konsekvenser och är nu långsamt på väg ut ur systemet. Till<br />
detta skall vi återkomma senare i vår probleminventering.<br />
Den andra är införandet <strong>av</strong> en organiserad forskarutbildning. En sådan<br />
har införts i en serie steg. Det första kom 1969, då forskarstudierna skulle<br />
tidsbegränsas och anpassas till moderna förhållanden efter amerikansk<br />
förebild. Försöket medförde bara blygsamma förändringar i praktiken, och<br />
den fria antagningen, dvs. rätten för den som ville och uppfyllde de formella<br />
kr<strong>av</strong>en att också genomgå den, kvarstod också. Först 1988 kom en möjlighet<br />
att <strong>av</strong>råda en sökande från utbildning. 1998 års reform är den mest
Change language