Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
148<br />
Bilaga d<br />
denna artikel i databasen. Men många citerade arbeten finns inte indexerade<br />
i databasen. Då läggs endast minimal bibliografisk information in i<br />
databasen. Inget försök görs att korrigera eventuella felaktigheter i listan.<br />
Vid bibliometriska undersökningar används normalt informationen<br />
under (3) för att få fram publikationer och citeringar. Problemet är att<br />
institutionsangivelserna kommer från författarnas uppgifter till tidskriften<br />
och ofta är bristfälliga eller rent<strong>av</strong> felaktiga. Många gånger har författarna<br />
inte uppgivit något annat än t.ex. Göteborgs universitet. För att en datorbaserad<br />
analys ska fungera bra måste också institutionens namn anges på<br />
ett enhetligt sätt. Ibland finns bara namnen på någon inofficiell centrumbildning<br />
eller ett projektnamn. Även då institutionens namn anges, kan de<br />
många varianterna vara ett problem för datorn. Speciellt om det finns olika<br />
institutioner med delvis liknande namn. Humanister har ofta mindre vana<br />
vid detta än naturvetare och uppgifterna i databasen är ganska bristfälliga.<br />
För att öka tillförlitligheten kan man använda sig <strong>av</strong> universitetskataloger<br />
för att matcha institutionstillhörighet på namn och ämne. Detta kan dock<br />
vara svårt eftersom man behöver veta institutionstillhörigheten vid tillfället<br />
då artikeln sändes in till tidskriften. Personer med namn som Eskil Johansson<br />
kan också vara omöjliga att identifiera, eftersom detta blir Johansson,<br />
E i databasen. De siffror som finns redovisade i tabellerna måste därför<br />
läsas med viss försiktighet. Det är i princip omöjligt att fastställa någon<br />
exakt siffra för felmarginalen, men vid manuella stickprovskontroller hittades<br />
mindre än två procent möjliga fel (osäkerhet). Osäkerheten varierar<br />
dock från institution till institution och från period till period. Speciellt<br />
värdena för total Impact Factor och antal citeringar blir osäkra eftersom<br />
en enstaka artikel med hög Impact Factor eller många citeringar som missas<br />
eller hamnar på fel institution kan ge ett mycket stort fel. Man bör därför<br />
endast fokusera på siffrorna för institutioner och perioder med många<br />
publicerade artiklar. För att citeringsanalysen skulle fungera för <strong>hum</strong>anistiska<br />
institutioner har också datorprogrammen gjorts om för att ta fram<br />
värden med högre precision än vad som normalt krävs.<br />
Den största bristen hos denna typ <strong>av</strong> analys är dock inte i bristen på<br />
precision, utan bristen på validitet. Man kan ifrågasätta i vilken grad dessa<br />
citeringssiffror ger en rättvis bild <strong>av</strong> den <strong>hum</strong>anistiska <strong>forskn</strong>ingens internationella<br />
genomslag. Huvudproblemet är att antalet citeringar endast gäller<br />
citeringar <strong>av</strong> publikationer i ett litet urval tidskrifter. Dels kan man i<br />
många fall ifrågasätta urvalet <strong>av</strong> tidskrifter, och dels är ofta de mest citerade<br />
arbetena inom många ämnen inte artiklar utan monografier eller bokkapitel.<br />
När det gäller artiklar finns också en tidsbegränsning. Endast de senaste<br />
årens artiklar finns med i databasen, men <strong>hum</strong>anister kan ofta citera mycket<br />
gamla artiklar. För att siffrorna ska bli mer rättvisande måste man därför
Change language