Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Humanistiska fakulteten i Göteborg<br />
1990 till 1999. Nästan alla dessa verk är exempel på institutionens arbete<br />
med västsvenska arbetares vardagsliv. Den första doktors<strong>av</strong>handlingen<br />
undersöker mötet mellan svensk och turkisk kultur med ett visst bröllop<br />
som skärningspunkt. Avhandlingen bygger på fältarbete bland turkiska<br />
gästarbetare i Göteborg och deras familjer i Turkiet. Den andra analyserar<br />
koloniträdgårdsrörelsen i Göteborg under den första hälften <strong>av</strong> 1900-talet<br />
som ett försök att förverkliga en social utopi och som en ständigt pågående<br />
förhandling om gränserna mellan stad och land, individ och samhälle. Den<br />
tredje <strong>av</strong>handlingen behandlar lantarbetarkvinnors vardag och livsförståelse.<br />
Den historiska dimensionen kommer in med en bred undersökning<br />
<strong>av</strong> arbetarliv i Göteborg mot slutet <strong>av</strong> 1800-talet. Samma period belyses<br />
genom en elegant faksimilutgåva <strong>av</strong> ett samhällskritiskt manuskript illustrerat<br />
med akvareller från 1887. En <strong>av</strong>handling om barnuppfostran och<br />
moderskap jämför unga arbetar- och akademikermödrar. Ett arbete om livsstil<br />
undersöker bostad, arbete och fritid i olika samhällsklasser i Göteborg.<br />
Det enda <strong>av</strong> de inlämnade arbetena som inte behandlar västsvenska förhållanden<br />
är ett bidrag till en <strong>av</strong> statens offentliga utredningar, Demokratins<br />
estetik, i vilket rapporten Vår skapande mångfald diskuteras. Här rör det sig<br />
alltså om aktivt deltagande i en politisk debatt ur ett etnologiskt perspektiv.<br />
De inlämnade arbetena är genomgående <strong>av</strong> hög kvalitet och vittnar om<br />
en institution som tydligen är en levande <strong>forskn</strong>ingsmiljö där medarbetarna<br />
inspirerar varandra. Böckerna är besläktade med varandra inte bara<br />
i fråga om <strong>forskn</strong>ingsobjekt utan binds också samman <strong>av</strong> en gemensam<br />
metod: undersökningarna bygger på fältarbete och är inspirerade <strong>av</strong> internationellt<br />
välkända forskare som Goody och Bourdieu. Allt är på svenska,<br />
och det mesta har kommit ut i serien Skrifter från etnologiska föreningen i<br />
Västsverige. Faksimilutgåvan är tryckt i regi <strong>av</strong> Kungl. Gust<strong>av</strong> Adolfs Akademien<br />
för svensk folkkultur.<br />
Åtta doktorer blev utexaminerade <strong>av</strong> en population på 27–30 under de<br />
granskade åren, vilket är bättre än genomsnittet vid fakulteten.<br />
Den externa finansieringen är god utan att vara anmärkningsvärd. I den<br />
bibliometriska undersökningen kommer etnologerna inte på någon framträdande<br />
plats, vilket sätter ett frågetecken för deras internationella erkännande.<br />
Mot detta står dock att flera <strong>av</strong> medarbetarna innehar ledande poster<br />
i internationella vetenskapliga sällskap; 1996 arrangerade institutionen<br />
dessutom den nionde internationella konferensen för Oral History. Man<br />
har deltagit i nordiska och internationella konferenser, bl.a. i Portugal,<br />
Malaysia, Grekland, Slovakien och Turkiet, och flera <strong>av</strong> medarbetarna har<br />
varit inbjudna till utlandet som gästföreläsare. Institutionen har ett samarbete<br />
med systerinstitutionen vid universitetet i Prag. Två forskare håller på<br />
med fältarbete hos Ericsson i Kina och Japan.<br />
61