Utv.rderingen av hum forskn

20
Den humanistiska forskningens villkor
Tillkomsten av en konstnärlig fakultet har gjort att också anläggningsytorna
mellan den estetiska forskningen och den estetiska praktiken behöver
utsättas för en ordentlig granskning. Försöken att åstadkomma forskarutbildning
i olika konstnärliga discipliner, som inletts på vissa håll, kommer
med stor säkerhet att kräva nya former av kontakter med de humanistiska
ämnen som redan utvecklat en vetenskaplig tradition.
Fakulteten i Göteborg har i sitt eget beslut om ”Forskningsstrategier
och strategier för kunskapsutveckling för perioden 2001–2004” (december
1999) påpekat humanioras allt bredare betydelse i ett framväxande
informations- och kunskapssamhälle. Riskbedömningar, kunskapsvärdering,
tolkningsförmåga, bildanalytisk kompetens, förmåga att hantera, lagra
och förmedla information och kunskaper är bara några av de egenskaper
som humaniora bidrar till att utveckla. Historiska, estetiska och komparativa
studier framhålls vidare som väsentliga för att kunna skapa distans till
och förstå den samhällsomvandling som pågår.
Gruppen vill gärna instämma i dessa allmänna bedömningar. Perspektiven
på kulturvetenskaperna förändras snabbt. Några nyckelord i beskrivningen
av den pågående samhällsomvandlingen är nätverk, rörlighet och
identitet. De kan i sin tur sammanfattas i den vidare termen kommunikation.
I samtliga dessa dimensioner kommer humanistisk kunskap att stå
starkt. I linje med ett argument utvecklat av idéhistorikern Kjell Jonsson
och datavetaren Lars-Erik Janlert kan man redan nu se framför sig en
utveckling där humaniora, lika väl som natur- och samhällsvetenskaper,
ibland arbetar med experimentella metoder och simuleringar med understöd
av informationsteknik. Detta pekar hän mot humanioras ”skapandemöjligheter”,
att inte bara utforska något givet – en text, en bild, en
åskådning – utan också deltaga i att ta fram och pröva nya lösningar,
förslag, förhållningssätt. Janlert & Jonsson skriver:
Vi förväntar oss till exempel att modern teleteknik ska förse oss
med många TV-kanaler med ypperlig bildkvalitet. Däremot kommer
den knappast att göra programinnehållet bättre och oss klokare
och gladare. Vi har en from förhoppning att kulturvetenskaperna
ska ha mer att ge i den vägen, bara man kan närma
dem till tekniken, naturvetenskapen och till skapande verksamhet.
(”Kulturlaboratoriet”, Tvärsnitt 2000:1, s. 61.)
Framväxten av ett mer kunskapsbaserat samhälle leder inte bara till ökad
efterfrågan på teknisk och naturvetenskaplig kompetens. En väl utbildad
befolkning är bättre ägnad att deltaga i moderniseringen av samhället. I
detta avseende är kompetenser inom språk, kultur, samhälle, ekonomi,