Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Utv.rderingen av hum forskn
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Slutsatser och rekommendationer<br />
Fakultetsledningens ansvar<br />
Fakultetsledningens ansvar och uppgifter är redan i nuläget betydande,<br />
och de kommer inte att minska med den modell vi här föreslår. Samtidigt<br />
har vi svårt att se vad alternativen skulle vara. En radikal omorganisation<br />
till färre institutioner skulle kunna ge möjligheter till en mer långtgående<br />
delegering <strong>av</strong> utvecklingsuppgiften vid fakulteten så att den omhändertogs<br />
<strong>av</strong> prefekterna och deras institutioner. En sådan tanke har vi prövat och<br />
<strong>av</strong>visat som olämplig. Samtidigt är det så att fakultetens nuvarande uppdelning<br />
på en stor mängd små och ganska svaga institutioner förhindrar ett<br />
rationellt ansvarstagande på institutionsnivån. <strong>Utv</strong>ecklingsansvaret måste<br />
tas <strong>av</strong> fakultetsledningen.<br />
Sammanfattning: rekommendationer och förslag<br />
Vi inleder med de rekommendationer vi bedömer som helt centrala för<br />
utvecklingen <strong>av</strong> fakultetens <strong>forskn</strong>ing. Dessa är tre till antalet. De berör<br />
frågor <strong>av</strong> <strong>av</strong>görande betydelse.<br />
Forskarutbildningen. Fakultetsnämnden bör initiera ett förändringsarbete<br />
vad <strong>av</strong>ser forskarutbildningen i enlighet med den beskrivning som givits<br />
ovan (Oslo-modellen). En särskild prodekanus för forskarutbildningen bör<br />
inrättas, liksom koordinatorer för samordningen mellan ämnena.<br />
Ett vetenskapligt råd. Fakulteten kan inte lösa alla utvecklingsfrågor<br />
genast. Den måste säkra ett kontinuerligt idéflöde i utvecklingsarbetet.<br />
Den har också att hantera interna spänningar som kan uppkomma under<br />
arbetets gång. Därför bör fakultetsnämnden inrätta ett vetenskapligt råd<br />
för en period <strong>av</strong> 3+3 år. Som angetts ovan bör rådet ges ett löpande ansvar<br />
för att direkt under nämnd och dekanus driva ett antal centrala utvecklingsfrågor.<br />
Rådets uppgifter är policyutvecklande. Rådets funktion bör<br />
utvärderas.<br />
Regnskogsmodellen. Fakultetsnämnden bör igångsätta ett arbete i syfte att<br />
åstadkomma en ny kognitiv modell för fakulteten och dess arbete i enlighet<br />
med den beskrivning som givits ovan. Arbetet bör ges gott om tid, ändå<br />
bedrivas ihärdigt och målmedvetet. Förankringen är viktig, likaså dialogen<br />
med universitetets ledning och, inte minst, med olika externa aktörer, från<br />
andra fakultetsområden till det omgivande samhället. Det väsentliga är<br />
att fakultetsledningen själv tar en initierande och pådrivande roll i detta<br />
arbete.<br />
Utöver dessa tre huvudrekommendationer vill vi ur de idéer och uppslag<br />
som kommit fram i rapporten urskilja ett antal förslag, vilka vi här<br />
<strong>av</strong>slutningsvis listar utan inbördes rangordning. I vissa fall kan det närmare<br />
arbetet med att utveckla dem ledas <strong>av</strong> det vetenskapliga rådet. I andra fall<br />
129